Vem tar ledartröjan för framtidens sjukvård?

En ny undersökning som Novus gjort i samarbete med Reformklubben visar att kompetensförsörjningen är den främsta utmaningen inför de kommande fem åren. 400 av vårdens riks- och landstingspolitiker från samtliga partier och höga tjänstemän har svarat. Personalfrågan har stigit på beslutsfattarnas agenda sedan motsvarande undersökning genomfördes för två år sedan. I dag säger 75 procent att rekrytering av personal är en av de tre viktigaste framtidsfrågorna jämfört med 66 procent 2013.

En annan central framtidsfråga, enligt samma undersökning, är vård efter behov på jämlika villkor. Dessa utmaningar hänger ihop. Kompetensförsörjningen är nämligen en förutsättning för jämlik vård och hälsa. Utan tillräckligt med personal med rätt kunskap får vi aldrig en jämlik vård.

233 000 personer behöver rekryteras till vård- och omsorgssektorn fram till 2023, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Redan i dag är bristen på specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor omfattande och efterfrågan ökar i takt med att vården blir alltmer avancerad. Vi har dessutom en åldrande befolkning med många multisjuka äldre. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland personalen. 60 procent av nyrekryteringarna beror på pensionsavgångar. Resterande 40 procent är en konsekvens av ökad efterfrågan när andelen äldre och yngre i befolkningen ökar.

Vårdförbundets nya rapport visar att efterfrågan på kvalificerad personal helt enkelt är större än tillgången. Situationen är akut och vården står inför en rekryteringskris. Prognoserna ser dystra ut: 2025 saknas drygt 11 000 specialistsjuksköterskor, 1 300 barnmorskor och 2 400 biomedicinska analytiker om ingenting görs.

Tidningen Dagens Samhälle gjorde under slutet av 2014 en kartläggning av personalbristen i vården som visar att det saknas 2 000 sjuksköterskor på landets akutsjukhus vilket innebär att 870 vårdplatser måste hållas stängda. Enligt Dagens Nyheter häromveckan hölls 1 140 vårdplatser stängda. Det är en ökning med 240 platser sedan före jul och det är långt kvar till sommaren. Chefer i hälso- och sjukvården talar om en exceptionell situation och att läget är värre än någonsin.

En ständigt underbemannad hälso- och sjukvård gör att arbetsbelastningen för personalen blir ohållbar och patientsäkerheten försämras. Vårdförbundet får dagligen rapporter om konsekvenserna av brist på personal. Bristen på specialistsjuksköterskor leder till stängda vårdplatser, gör att operationer skjuts upp och att allvarligt sjuka inte får den vård de har rätt till. Bristen på biomedicinska analytiker leder till att analyser som ligger till grund för diagnos försenas.

Vårdförbundets rapport visar också att bristen får konsekvenser för personalen. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor orkar exempelvis inte arbeta heltid. Nyligen publicerad forskning visar också att en tredjedel av barnmorskorna som ingick i studien visade tecken på utbrändhet. Personalomsättningen är hög på många kliniker.

Vem tar nu ledartröjan i den brännande frågan om kompetensförsörjningen? Här finns ingen quick-fix. Det krävs åtgärder för att uppvärdera all den kunskap professionerna tillför hälso- och sjukvården och tydliga förbättringar i arbetsvillkoren.

Det finns en bred enighet om att kompetensförsörjning i vården är den viktigaste utmaningen för framtiden. Vårdförbundet lägger därför fram fyra förslag som bidrar till att lösa rekryteringskrisen:

• Regeringen måste omedelbart ta initiativ till en gemensam samling för att säkra kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården.

• Vårdgivare måste satsa på en god arbetsmiljö med moderna arbetstider och högre och jämställda löner för att rekrytera och behålla personal med rätt kunskap och kompetens.

• Vårdgivare behöver införa Akademisk specialisttjänstgöring, AST, för sjuksköterskor det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen.

• Övergången mellan studier och yrkesliv bör underlättas genom en god yrkesintroduktion och handledning för nyutexaminerade så att de kan växa in i yrkesrollen.

Nyligen samlades de ledande beslutsfattarna inom kommuner och landsting för första gången efter valet i samband med att SKL höll valkongress. De har stora utmaningar att lösa. Vi uppmanar Sveriges makthavare i hälso- och sjukvården att agera för vårdpersonalen, patienter och anhöriga, ja för alla människor i Sverige – nu.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet