Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Värna medborgaren och stärk larmkedjan

I går beslutade regeringen om utredningsdirektiv för den nya alarmeringstjänstutredningen. Vi välkomnar initiativet och att utredningen kommer att fokusera vad som ska åstadkommas utifrån trygghet, kvalitet och effektivitet. Styrning och ansvarsfrågor behöver bli tydligare för att alarmeringsfunktionerna ska fungera väl och ge medborgarna trygghet.

Publicerad: 13 november 2015, 08:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Alarmeringstjänsterna i Sverige har en internationellt sett unik struktur. Den som är i nöd ringer ett nummer och beskriver sitt hjälpbehov en enda gång.


Ämnen i artikeln:

AkutsjukvårdAmbulanssjukvård

SOS Alarm har ett tydligt uppdrag att säkerställa rätt hjälp i rätt tid. Våra operatörer och sköterskor, tekniska system och metoder ser till att landstingens ambulanser kommer rätt, att räddningstjänstens brandbilar skickas ut, att polisen får kännedom om akuta situationer och att sjöräddning, jourhavande präst och jouroperatörer kan göra sitt jobb.

Alarmeringstjänsterna i Sverige har en internationellt sett unik struktur. Här samverkar alla aktörer med nödnumret 112 i centrum – och det fungerar. Den som är i en nödsituation ringer ett nummer och beskriver sitt hjälpbehov en enda gång, något som sparar dyrbar tid. SOS Alarm är navet i en sammanhållen larmkedja och tillhandahåller en ständig krisberedskap. Något som också gör det möjligt att samla och nyttiggöra mängder av samhällsinformation om risker, kriser och olyckor.

Likvärdighet över hela landet är viktigt. Men vår erfarenhet är att behoven skiftar mellan storstadsområden, mindre städer och de mest glesbefolkade områdena. Genom lokala avtal, mellan SOS Alarm och landsting och räddningstjänst, kan anpassade modeller utvecklas för till exempel patientstyrning, dirigering, personalsamverkan och lokala lägesbilder. Ett bra exempel är vår samverkan med landstinget Dalarna där landstingets sjuksköterskor delar sin tid mellan Falu lasarett och SOS Alarms larmcentral.

Vi vill inte föregripa en dialog med utredningen och dess experter, men vill peka på några faktorer som är särskilt viktiga för en trygg och effektiv alarmeringstjänst.

■ En sammanhållen larmkedja förutsätter ett tydligt regelverk där en organisation får det samlade nationella ansvaret för alarmeringstjänsten. 
■ Riktlinjer och kvalitetskrav för alarmeringstjänsten behöver vara mer utvecklade och meningsfulla än dagens krav som enbart gäller svarstider. 
■ Vi och de aktörer vi samverkar med ser fördelarna med en enhetlig nationell teknisk plattform som kan ligga i framkant inom den tekniska utvecklingen.
■ Nyttan med lokala avtal är stor. Vi måste kunna anpassa samverkansmodeller efter de lokala behoven och förutsättningarna.

Dessa fyra hörnstenar ställer inte krav på omfattande resurstillskott. Tvärtom kan lösningar med lokala avtal skapa intäkter så att kommuner och landsting slipper investera i egna larmcentraler och teknik, vilket annars kan leda till suboptimering givet att resurserna redan finns hos SOS Alarm, som ägs gemensamt av staten, kommunerna och landstingen.

Vi välkomnar att direktiven inte på förhand har låst sig för en myndighetslösning. Det övergripande målet måste vara en högkvalitativ, effektiv och ekonomiskt hållbar alarmeringstjänst som sätter medborgaren och dess behov i första rummet, och inte fokus på organisationsform. Vi vill bidra till en konstruktiv dialog kring detta – för att hjälpen fortsatt ska kunna vara bara ett samtal bort.

Eva Fernvall, styrelseordförande SOS Alarm

Mia Bartelson Enayatollah, chef Samhällskontakter och Kommunikation SOS Alarm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev