Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Vårdvalet kan stupa på genomförandet

Konkurrensutsättning av offentlig sektor kan snabbt ge positiva effekter. Men en jämförelse mellan olika landstings hantering av vårdvalet visar att det har stor betydelse hur avregleringar genomförs.

Publicerad: 10 juni 2011, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vårdval

Sedan ett och ett halvt år har alla Sveriges landsting någon form av vårdvalssystem. Mindre än ett år efter genomförandet hade antalet vårdcentraler ökat med 23 procent. Men den siffran visar ett genomsnitt för hela landet. Skillnaden mellan olika landsting är stor. I ett par landsting – Jämtland och Örebro – hade till exempel inga nya privata vårdmottagningar öppnat efter ett år. I andra landsting, som Västerbotten och Norrbotten, var etableringsgraden låg.

Detta exempel visar tydligt hur konkurrensutsättning av offentlig sektor snabbt kan ge positiva effekter, men en jämförelse mellan olika landsting visar också att det har stor betydelse hur avregleringarna genomförs.

I rapporten ”Avreglera mera – och gör det rätt” (Timbro) har jag gått igenom ett antal reformer som riksdagen har beslutat om sedan 2006. Vårdvalet och apoteksreformen tillhör de mer uppmärksammade. Studier av de avregleringar som gjordes under 1990-talet visar – i motsats till vad som ofta framhävs i den allmänna debatten – på i huvudsak positiva resultat och effektivitetsvinster i storleksordningen 5-10 procent. Det ger en antydan om vilka effekter som de senaste årens avregleringar kan väntas ge. Utvärderingar av vårdvalen och apoteksreformen visar redan att tillgängligheten har ökat kraftigt.

Sedan apoteksmonopolet avskaffades för två år sedan har cirka 200 nya apotek tillkommit; det är en ökning med mer än 20 procent. På vissa, tidigare apotekslösa, orter, som Insjön, Bohus och Älmsta, har helt nya apotek öppnat. Andra, befintliga, apotek har utökat sina öppettider.

Vårdvalsreformen har också inneburit en ökad tillgänglighet. Mindre än ett år efter genomförandet hade som sagt antalet vårdcentraler ökat med 23 procent. Men skillnaden är som sagt stor mellan de landsting som har välkomnat nya aktörer och de som istället har skapat inträdeshinder för dessa.

Många skulle kanske tro att anledningen till att Jämtland, Örebro, Västerbotten och Norrbotten är de landsting där antalet nyetableringar av privata vårdmottagningar har varit lägst (praktiskt taget obefintligt) är att dessa ligger utanför storstadsområdena. Men studerar man reglerna kring vårdvalen är det tydligt att det är den förda politiken som är den största boven.

I samtliga dessa fyra landsting skedde exempelvis den passiva listningen (av de invånare som inte gjorde ett aktivt val) när vårdvalet infördes så att nyetablerade vårdcentraler inte fick en andel av patienterna. I Örebro, Jämtland och Norrbotten sker den passiva listningen av nyinflyttade efter vårdvalets införande bara på de vårdcentraler som fanns tidigare. Och när företagen tillfrågades vilka landsting där de trodde att privata vårdgivare kommer att missgynnas mest fick Jämtland sämst omdöme, men även Västerbotten och Norrbotten låg dåligt till.

De som drabbas är invånarna i de landsting där ledningen missgynnar nya aktörer. Det kan vara värt att påpeka att redan innan vårdvalet infördes hamnade Örebro och Västerbotten näst sämst när den nationella patientenkäten undersökte medborgarnas helhetsintryck av vården. Att de andra landstingen är bättre på att utnyttja vårdvalets möjlighet att ge medborgarna bättre service lär knappast förbättra det resultatet.

Tittar vi på de totala kostnaderna i kommuner och landsting går bara en tiondel till köp av tjänster från privata utförare. Det visar på den potential som finns för ökad konkurrensutsättning. Framför allt visar det på vikten av att fortsätta avreglera och konkurrensutsätta den offentliga sektorn.

Maria Eriksson, Redaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vårdval

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News