Vårdköerna har fördubblats under Stefan Löfvens styre

Idag väntar 290 000 personer på att få träffa en specialist efter remiss från vårdcentralen. Om deras tillstånd kräver operation så väntar nästa vårdkö – det är nämligen ytterligare 120 000 personer som väntar på operation. Antalet patienter som väntat längre än tre månader på operation har mer än fördubblats sedan 2014. Det drabbar naturligtvis enskilda och deras anhöriga, men det bidrar också till en oro för om vården verkligen kommer att finnas där när man behöver den. Det handlar om välfärdslöften som svikits – runtom i landet.

Flera delar av svensk hälso- och sjukvård fungerar bra. Tusentals kvinnor och män gör varje dag fantastiska insatser som läkare, sjuksköterskor och medarbetare inom vården. Sjukvården håller mycket hög medicinsk kvalitet i ett internationellt perspektiv, samtidigt som den medicinska och tekniska utvecklingen innebär stora förbättringsmöjligheter.

Det finns en mångfald av utförare och valfriheten för patienterna har också inneburit möjligheter för vårdens medarbetare att utvecklas, finna olika karriärvägar, kunna specialisera sig och få ökat ansvar med bättre löneutveckling. Allt detta ska vi värna och utveckla vidare.

Men det går inte att blunda för den kris som svensk sjukvård nu står inför. Allra mest oroande är att vi har bland Europas längsta väntetider i sjukvården. Och vårdköerna växer. De långa köerna till det första besöket i specialistsjukvården har ökat med 65 procent sedan december 2014. Antalet barn som väntat längre än trettio dagar på insats från barn- och ungdomspsykiatrin har mer än tredubblats. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på sitt första besök i den specialiserade vården har ökat för en stor bredd av diagnoser.

Statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Annika Strandhäll (S) måste därför ta ansvar för den vårdkris vi står inför.

En viktig förklaring till att alliansregeringen lyckades pressa tillbaka köerna var den så kallade kömiljarden. Kömiljarden var en överenskommelse mellan staten och landstingen. Det var en prestationsbunden och resultatdrivande reform för att minska väntetiderna inom vården. De utvärderingar som gjorts är tydliga: kömiljarden minskade effektivt köerna. Ändå valde Socialdemokraterna att avskaffa den. Sedan dess har situationen blivit påtagligt sämre över nästan hela landet. En nedbrytning av landstingens vårdköer visar dock att de landstingen där Moderaterna varit med och styrt minst två mandatperioder har kortare vårdköer än de där Socialdemokraterna styrt länge. Och bottennoteringarna återfinns i princip enbart i socialdemokratiskt styrda landsting.

Slutsatsen för oss moderater är klar: kömiljarden fungerade, vi vill återinföra den, utveckla och bygga ut den – tre miljarder kronor istället för en och den bör riktas bredare än tidigare.

Långsiktigt behöver vi en sjukvårdspolitik som säkerställer tillgänglighet och likvärdighet i vården. Med en otillräcklig nationell politik och omfattande regionala skillnader är det inte möjligt. Regeringens oförmåga inför de växande vårdköerna blir en hämsko på hela den nationella sjukvårdspolitiken. De som betalar priset för detta är de patienter som idag väntar i köer med allt vad det innebär. Nu krävs en snabb och kraftfull kursändring.

Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M)