Vårdjättarna ökar sina vinster

De tio största svenska vård- och omsorgskoncernerna omsatte 68 miljarder kronor 2016, en, ökning med 8 procent jämfört med året innan. Samtidigt lyckades över hälften av bolagen öka sin lönsamhet. Det samlade rörelseresultatet blev 4,3 miljarder kronor, 750 miljoner kronor mer än 2015.

– De lite större bolagen jobbar hårt med effektiviseringar och stordriftsfördelar, och en stor del av tillväxten kommer från förvärv, säger Mats Fagerlund, rådgivare inom vård- och omsorg på revisions- och konsultbolaget Grant Thornton.

Han bedömer att det är tveksamt hur länge bolagen klarar av att visa upp så starka siffror:

– Vi ser ju att många av dem är pressade av sänkta ersättningar i vårdval och i upphandlingar.

De 10 största vård- och omsorgskoncernerna, omsättning och rörelsemarginaler för hela koncerner, inklusive verksamheter i andra länder, samt fakturering till kommuner och landsting i Sverige, alla verksamheter.

Men Henrik Jordahl, programchef och välfärdsforskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), tror att det finns fler effektivitetsvinster att göra för de privata vårdbolagen.

– Speciellt i komplexa verksamheter som sjukhusvård går det att skruva upp effektiviteten. Men även i enklare verksamhet som hemtjänst börjar vi se effekten av digitalisering och ny teknik, säger han.

Mycket av tillväxten och vinsterna kommer också från bolagens verksamheter i andra länder.

Siffror från analys- och konsultföretaget Doublecheck, som visar hur mycket pengar kommuner och landsting betalat ut till koncernerna under 2016, avslöjar att de tio största bolagens omsättning i Sverige faktiskt minskar, om än marginellt, från 24,7 till 24,3 miljarder kronor.

Av de tio största aktörerna är det bara tre som växer på den svenska marknaden räknat i pengar. Övriga krymper eller står still. Till exempel Praktikertjänst hade 2016 en totalomsättning på samma nivå som året innan. Och bolagets svenska fakturering, till landsting och kommuner, krympte.

– Det handlar dels om att ersättningarna har sänkts, dels att vi har många medarbetare som är på väg att nå eller att redan har nått pensionsåldern, säger Erik Strand, vd och koncernchef på Praktikertjänst.

Att det är tufft att som privat vårdbolag verka under osäkra politiska förutsättningar är inget han sticker under stol med.

– Ta bara förra året, när landstinget i Stockholm plötsligt tog beslut om att sänka ersättningarna för vissa tjänster i vårdval med 5 procent, säger han.

Trots pressade ersättningar lyckades Praktikertjänst öka vinsterna förra året. Bolaget hör med sin rörelsemarginal på 9,8 procent till vård- och omsorgsbranschens mest lönsamma aktörer tillsammans med Attendo. Snittmarginalen för de tio dominerande bolagen är 5,8 procent.

– Eftersom så mycket av våra intäkter kommer från en marknad där det inte råder fri prissättning handlar det om att hela tiden bli bättre på det vi gör, och det har vi lyckats bra med, säger  Erik Strand.

Det innebär bland annat att se över hur mycket tid olika kategorier av personal lägger på patienter. Går det att förbereda patienten bättre, behöver patienten träffa läkare eller räcker det med en sjuksköterska?

– Om du kan spara 25 läkartimmar i veckan på en enskild vårdcentral blir det mycket för oss som har många vårdcentraler, säger Erik Strand.

Den nyligen börsnoterade omsorgskoncernen Ambea visade upp starka siffror för 2016, och utvecklingen fortsätter. Koncernen totalt växte med 23 procent under 2016, med stabila marginaler, även om omsättningen i Sverige i princip står still.

– Tillväxt och rörelsemarginal har fortsatt att stärkas under 2017. Att vi växer innebär att vi kan erbjuda fler brukare omsorg med hög kvalitet, säger Louise Tjeder, chef för investerarrelationer och strategichef på Ambea.

En förklaring är att bolaget investerar i och bygger fler egna äldreboenden.

– Genom att utforma våra egna boenden har vi möjlighet att skapa kvalitet och flexibilitet vilket ger högre beläggning, nöjda brukare och medarbetare som trivs.

Ambea har runt 200 kommuner som kunder, enligt Doublechecks data.

– Genom att vara börsnoterade kan vi än mer synliggöra vad vi gör för samhället, hur vi tillsammans med Sveriges kommuner kan hjälpa till att lösa välfärdsfrågan, säger Louise Tjeder.

Att vård- och omsorgsjättarna fortsätter att växa och vässa vinsterna tror Henrik Jordahl inte kommer att spä på den politiska debatten om vinster i välfärden och eventuella vinsttak.

– Enligt min bedömning är marginalerna inte orimliga, det finns inga övervinster, säger han.

I takt med att välvärdsbolagen växer framstår en vinstbegränsning som alltmer orealistisk, tycker Henrik Jordahl.

– Det offentliga utförarna skulle få stora problem att täcka upp om de privata vårdbolagen minskade sin verksamhet, säger han.

Margaretha Levander, ml@dagenssamhalle.se