Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Vårdgarantin håller inte måttet

Vårdgarantin måste bli mer flexibel och jämlik. En utredning bör därför se över både vårdgarantin och den så kallade kömiljarden och använda de norska och danska modellerna som förebilder, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden och Marie Wedin, Sveriges läkarförbund.

Publicerad: 28 oktober 2013, 13:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ErsättningsreglerVårdkedjor

Jämlik hälso- och sjukvård är en förutsättning för att människor med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom ska kunna leva på lika villkor som andra. Oavsett bostadsort ska alla människor ha tillgång till likvärdig hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering och rehabilitering. Tyvärr följs inte alltid hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att ge vård på lika villkor och vård efter behov.

Att vårdgarantin ger problem med undanträngning framgår av Socialstyrelsens årliga rapporter. En intervjustudie av Sveriges läkarförbund med klinisk verksamma läkare, visar samma resultat. Det förekommer en undanträngning av tidskrävande åtgärder i hela vårdkedjan och av patienter som befinner sig i utredning och eftervård. Kömiljarden, inte vårdgarantin i sig, visar sig ge de kraftigaste styreffekterna. I vissa delar av landet har det också gjorts geografiskt knutna undersökningar. En enkätundersökning våren 2012 visar till exempel att endast en procent av verksamhetscheferna för husläkarmottagningarna i Stockholms län tycker att nuvarande ersättningsprinciper stödjer en prioritering av patienter med stora vårdbehov.

Glädjande nog verkar staten och Sveriges Kommuner och Landsting eniga om att vårdkedjan måste stärkas och förbättras. I överenskommelsen mellan parterna om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvård sägs att man inför nästa års överenskommelse ska utveckla kömiljarden ”så att den täcker stora delar av patientens väg genom vården”.

Även i höstens budgetproposition fastslås att ”Ambitionen är att en ökad andel av patientens kontakter med vården ska stödjas av incitamentsstrukturen i Kömiljarden. Regeringen stödjer flera projekt som syftar till att följa en större del av patientens väg genom vården… Väntetidsuppföljningen och kraven i Kömiljarden kommer således att vidareutvecklas under 2014.”

Handikappförbunden och Sveriges läkarförbund tolkar skrivelserna som att återbesök och rehabilitering framöver ska kunna prioriteras genom vidgade ekonomiska incitament. Vi välkomnar initiativet. Men för att garantera en god vård måste också själva vårdgarantin skrivas om, så att alla delar i vårdkedjan ingår.

För att öka vårdens möjlighet att göra rätt medicinska prioriteringar skulle en modell liknande den i våra nordiska grannländer kunna användas, en modell som Sveriges läkarförbund presenterade i sin rapport Medicin med detsamma (2012) och som bygger på erfarenheter från Norge. Här har systemet utvecklats från en 90 dagars behandlingsgaranti, liknande den svenska, till ett mer flexibelt system. Det omfattar en kort tidsfrist för bedömning av patientens tillstånd och därefter en individuell och patientanpassad behandlingsgaranti. Orsaken var att en statisk tidsfrist ledde till snedvridna prioriteringar, undanträngning av svaga patientgrupper och suboptimeringar i sjukvården. En liknande utveckling mot en större flexibilitet sker nu även i Danmark.

Handikappförbunden och Sveriges läkarförbund föreslår:
Att alla delar i vårdkedjan ska omfattas av vårdgarantin.
Att en ny vårdgaranti formuleras för den specialiserade sjukvården, som innebär en författningsreglerad tidsfrist för när medicinsk bedömning senast ska meddelas (bedömningsgaranti) och därefter en rätt till en individuellt anpassad tidsfrist inom vilken behandling senast ska inledas (behandlingsgaranti).
Att en statlig utredning snarast tillsätts för att se över systemet med vårdgaranti och kömiljard. En målsättning för utredningen bör vara att finna ett system som är mer flexibelt, ökar patienternas makt och ger bättre stöd för relevanta medicinska prioriteringar i sjukvården än det nuvarande.

Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden

Marie Wedin, ordförande Sveriges läkarförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News