Vården har viktigare saker att diskutera än vinstfrågan

Den svenska hälso- och sjukvården står inför många svåra utmaningar. Vi behöver vård av högre kvalitet som ges med god kontinuitet för patienterna. Detta i en tid präglad av begränsade resurser och med tilltagande brist på viktiga medarbetare. Att då föra en debatt om privata vinster inom hälso- och sjukvården, med den osäkerhet detta sprider inom hela sjukvårdssystemet, är direkt kontraproduktivt. Vårdkvalitet har ingen som helst koppling till driftsformen. Inför valet i september behövs i stället en politisk borgfred, samförstånd mellan partierna om att hälso- och sjukvårdens kvalitet och kontinuitet är viktigast.

Praktikertjänst är Sveriges största privata vårdgivare. Efter 50 år inom sjukvården är vi luttrade. Debatt om privata vårdgivare med finansiering från offentliga uppdrag har förts tidigare. Men aldrig har debatten varit så polariserad och förenklad. Det är därför dags att säga det tydligt: stopp för privata vårdgivare löser inte ett enda av de centrala problemen i hälso- och sjukvården. Särskilt inom primärvården behöver varje vårdcentral i stället fokusera på kärnuppdraget: att ge god vård åt patienterna.

Dagens förenklade vinstdebatt skymmer de verkliga utmaningarna för primärvården. Några av dessa är en ökande andel äldre med svårare sjukdomstillstånd, alltfler kroniskt sjuka och alltfler patienter med mer komplexa sjukdomstillstånd. Till detta kan läggas högre och berättigade krav från patienter om bättre tillgänglighet och kontinuitet, samt ökade krav från beställare och myndigheter med administrativa pålagor och krav på bättre kvalitetsuppföljning. Allt detta ska ske med i princip oförändrade resurser i en tid med skriande brist på specialistläkare i allmänmedicin.

Vad är det som gör att beslutsfattare på nationell och regional nivå tycks helt oförmögna att omfördela resurser till primärvården, trots att det i Sverige i 20 år rått konsensus om att primärvården utgör grunden i sjukvårdssystemet? Den andel av sjukvårdens resurser som går till primärvård har varit i princip oförändrad de senaste tio åren. Allas rätt till en fast läkarkontakt är, två decennier efter att lagen antogs, ännu en avlägsen vision. Ett skarpt mål av riksdagen år 2000 var att senast 2008 skulle det gå en specialist i allmänmedicin på 1 500 invånare i primärvården. I dag är vi inte i närheten av att nå det målet. Socialstyrelsen har nyligen prognostiserat att primärvården om tio år, till följd av pensionsavgångar, kan ha 30 procent färre läkare än i dag. Det saknas dock en nationell strategi för hur fler specialister i allmänmedicin ska utbildas ute i landstingen.

På senare år har primärvården som en följd av läkarbristen i allt större utsträckning tvingats anlita hyrläkare för att kunna bemanna vårdcentraler. Det är förstås till nackdel för en vård av god kontinuitet. Samtidigt borde man kanske fundera på vad det är som gör att läkare söker sig ifrån primärvården och väljer att i stället bli hyrläkare.

Praktikertjänst driver 83 vårdcentraler över hela landet. Vi publicerar nu en rapport om kontinuitet inom den primärvård vi driver. Den visar att det går alldeles utmärkt att driva primärvård med god kontinuitet i princip utan hyrläkare. En undersökning vi genomfört visar att vid mätpunkten utgjorde andelen hyrläkare 4 procent ställt i relation till det totala antalet heltidstjänster inom allmänmedicin på våra vårdcentraler. Vår undersökning har genomförts på samma sätt som en enkätundersökning till samtliga vårdcentraler i landet som Läkarförbundet publicerade för ett år sedan. I Läkarförbundets undersökning var andelen hyrläkare 23 procent inom offentligt drivna vårdcentraler och 15 procent inom privata.

I vår rapport om kontinuiteten inom primärvården redovisar vi också ny statistik från Nationell Patientenkät avseende 2013, från Sveriges Kommuner och Landsting, som bygger på svar från 138 000 patienter inom primärvården. Resultaten visar att 83 procent av patienterna vid våra vårdcentraler fick träffa den läkare de valt, jämfört med 66 procent i genomsnitt vid alla vårdcentraler. Enligt undersökningen är det genomsnittliga betyget för privata vårdcentraler högre än för de offentliga, och Praktikertjänsts vårdcentraler ligger högst i 7av de 8 kategorier som betygsatts av patienterna. Kategorierna mäter i vilken grad patienterna är nöjda med bemötande och information, fått vara delaktiga och vilket förtroende de känner för sin läkare. Vidare hur de upplever väntetider, vilken nytta de upplevt av vården och vilket helhetsintryck de har, samt om de skulle rekommendera vårdenheten.

Förklaringen till de stora skillnader i kontinuitet vi ser finns i Praktikertjänsts unika organisation och ägarstruktur. Vi ägs och drivs av läkare och annan vårdpersonal som varje dag möter sina patienter, och som med stort engagemang och mandat själva utformar vården efter lokala förutsättningar. Delar av vårt överskott återinvesteras i kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Det gör att vi kan förverkliga den ursprungliga tanken med husläkarsystemet: den nära och personliga sjukvården där läkaren känner sina patienter och deras sjukdomar.

Vi är övertygade om att ökad öppenhet kring vårdresultat och andra kvalitetsmått, särskilt inom primärvården, både kan höja kvaliteten inom sjukvården och överbrygga den skepsis som ibland finns till privat driven sjukvård. Praktikertjänst lanserar nu begreppet God Praktik. Det är ett samlat sätt att öppet via den särskilda hemsidan godpraktik.se – som riktar sig till politiker och tjänstemän i beslutande ställning inom hälso- och sjukvården – redovisa våra resultat och hur vi utvecklar sjukvården. God Praktik förtydligas i tre dimensioner som är centrala för allt vi gör inom hälso- och sjukvården: kvalitet, kontinuitet och kompetens. Vi är stolta över de resultat vi uppnår och vi kommer att fortlöpande och i den takt det är möjligt att publicera resultat på God Praktik. Vi söker en öppen diskussion om hälso- och sjukvårdens framtid och hoppas att andra vårdgivare följer efter.

Primärvården behöver en stabilitet som gör att såväl offentliga som privata vårdgivare kan ägna full kraft åt att ge bättre vård åt patienterna. Två villkor är centrala i detta:

￭ Ge förutsättningar: Om staten och landstingen menar allvar med att primärvården ska vara grunden i sjukvårdssystemet måste förutsättningar för detta ges. En nationell strategi behövs för hur målet en allmänläkare per 1 500 invånare ska nås. Ersättningar till vårdgivare ska baseras på detta nyckeltal. Samtliga villkor måste vara fullständigt konkurrensneutrala.
￭ Ställ krav: Sjukvårdshuvudmän som finansierar vård som utförs av offentliga och privata vårdgivare måste bli mer tydliga och konsekventa i sin uppföljning av vården. Genom att koppla ersättningar till krav om vårdresultat, kontinuitet och kompetens ges förutsättningar till bättre vård för alla.

Eric Wahlberg, Affärsområdeschef hälso- och sjukvård, Praktikertjänst