Sjukvård
”Vårdbolagen viktigare för M än patienterna”
I förra veckan presenterade alliansen i Stockholms läns landsting sin budget för 2018. Trots en högkonjunktur och ekonomiska förutsättningar som andra landsting endast kan drömma om uteblir de satsningar som landstinget behöver för att vända vårdkrisen. I stället ser vi mer av det som är bakgrunden till krisen: vårdval och privatiseringar.
Publicerad: 23 maj 2017, 08:09
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det moderatledda landstingsstyrets politik med långtgående privatiseringar har orsakat kris i Stockholmsvården. I dag är över 500 vårdplatser stängda inom akutsjukvården och sjuka patienter får vänta på uppemot 40 timmar i väntrummet.
Personalen flyr för att de inte orkar jobba kvar och samtidigt rusar kostnaderna för Nya Karolinska och andra illa skötta upphandlingar. Alliansens budget för 2018 visar inga tecken på att de är beredda att ompröva sin politik, det som har skapat själva vårdkrisen.
I samband med budgetsläppet kritiserade landstingsmoderaterna det rådande skatteutjämningssystemet. Skatteutjämningssystemet kan man ha synpunkter på. Systemet som i grunden beslutades av regeringen Reinfeldt ger dock inte landstingsmoderaterna frikort från ansvar över bristerna i vården.
Stockholm har den högsta landstingsskatten i riket och den överlägset högsta skattekraften per invånare. Befolkningen är relativt friskare och många arbetar eller studerar. I Stockholm måste varje person i arbetsför ålder bara försörja 0,66 personer utöver sig själv, medan motsvarande siffra för riket i övrigt är 0,74. Viktigast av allt: befolkningen växer kraftigt, främst för att det föds så många barn. Jämfört med andra landsting och regioner är Stockholms ekonomiska förutsättningar i toppklass.
Effekterna syns i den offentliga ekonomin. I Stockholms läns landsting ökade skatteintäkterna förra året med smått otroliga 5,7 procent efter inräknat statliga bidrag och betalning till utjämningssystemet. Jämför det med rikssnittet på 3,3 procent samma år. De ansvariga moderata landstingsråden beskriver normaliseringen av det ekonomiska läget som oroande med hänvisning till skatteutjämningssystemet.
Men det är inte storleken på kostymen som är problemet utan de växande kostnaderna som gör att kostymen inte räcker till. Alliansens hantering av Nya Karolinska och ständigt nya kostnadsdrivande privatiseringar trots protester från såväl professionen, patientföreningar och forskare är tydliga exempel.
Stockholms läns landstings skatteintäkter fortsätter växa med mer än 2 miljarder kronor nästa år. Dessutom drar Stockholmslandstinget stor fördel av att den rödgröna regeringen satsat på välfärden, bland annat på förlossningsvård, flyktingmottagande och läkemedel för barn. Totalt ger den S-ledda regeringens välfärdssatsningar Stockholms läns landsting 530 miljoner kronor per år.
Alliansens nya budget räddades återigen av regeringens välfärdssatsningar. Vårdens problem i Stockholm är att Stockholmslandstingets pengar går till så mycket mer än vård. Inhyrda konsulter, byråkrati till följd av kontroll av vårdvalsprivatiseringarna och upphandlingar tar resurser från sjukvården.
Så länge Moderaterna fortsätter driva en ideologisk privatiseringspolitik som prioriterar vårdbolagen före patienterna och där vårdens pengar inte går till vård är förlorarna Stockholms skattebetalare, patienter och vårdpersonal.
Ingela Nylund Watz, riksdagsledamot (S) och ledamot av finansutskottet
Erika Ullberg, oppositionslandstingsråd (S) Stockholms läns landsting
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.