Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

V: ”Dags att lagstifta om jämlik hälsa”

Hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – alla är de vanligare dödsorsaker bland människor med kort utbildning. Det är dags för en folkhälsolag för att nå målet om en god och jämlik hälsa.

Publicerad: 3 maj 2017, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Växande inkomstklyftor avspeglar sig i en alarmerande växande hälsoklyfta.”

Foto: Roland Magnusson/Most Photo


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaJämlik vårdUtbildning

I maj lämnar ”Kommissionen för jämlik hälsa” förslag på hur hälsoklyftorna i samhället ska minska. Blir det något konkret? Något som gör skillnad? Eller landar allt i en kompromiss som blir ytterligare en hyllvärmare. Konkreta förslag på åtgärder är efterlängtade. Hälsoklyftorna är stora och det är definitivt en fråga om klass. Kommissioner kommer och går, men ohälsan består.

Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsan i Sverige 2016 visar olika tendenser. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet, medellivslängden exempelvis fortsätter att öka.

Samtidigt ser vi en ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. När befolkningen till exempel delas in efter utbildningsnivå, är det i stort sett alltid de med kortast utbildning som har sämst hälsa. Skillnaderna i livslängd mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat under de senaste decennierna.

Kvinnor med endast grundskoleutbildning har haft den minst gynnsamma utvecklingen: den återstående medellivslängden vid 30 års ålder har nästan inte ökat alls under den senaste tjugoårsperioden. Även bland män med endast grundskoleutbildning har livslängden slutat öka under de senaste åren. Det handlar om växande inkomstklyftor som även avspeglar sig i en alarmerande växande hälsoklyfta. Ojämlikheten ökar.

Genomgångar av all befintlig forskning om ojämlikhet och hälsa visar tydligt att stora inkomstklyftor försämrar människors hälsa. De ekonomiska klyftorna får naturligtvis störst konsekvenser för dem med lägre inkomster, men ekonomisk ojämlikhet har en negativ påverkan på hälsan i alla inkomstgrupper. En tydligare politik, som arbetar enligt principen inkomstfördelning, skapar ett mer jämlikt samhälle.

Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa. Om vi tittar i Vårdanalys rapport ”Förebygga för att överbrygga – Om vårdens förebyggande arbete ur ett jämlikhetsperspektiv” från 2016, är det uppenbart att vi kan göra så mycket mer än det vi göra i dag.

Landstingens styrning av vården fokuserar inte på jämlikhet, trots att samtliga landsting anser att det är viktigt. Bara en tredjedel ser det som viktigt att primärvården ska ha ett förebyggande uppdrag. Endast en tredjedel av landstingen ger öronmärkt ersättning för förebyggande arbete med syfte att minska hälsoklyftor. Sveriges arbete med förebyggande hälsoinsatser har inte prioriterats tillräckligt.

Kommissionen för jämlik hälsa har hittills lagt fram två delbetänkanden. Ett som ger en god beskrivning av den ojämlika hälsan i Sverige och ett som diskuterar hur folkhälsan följs upp och arbetas med i Sverige. I det senare skriver kommissionen att de önskar se en beredning om behov av folkhälsolag. Vänsterpartiet välkomnar detta och menar att det är dags för en folkhälsolag, vilket redan finns i Norge. En sådan lag bör lyfta fram nationella mål på folkhälsoområdet, implementera folkhälsopolitiken och målet om en god och jämlik hälsa som en självskriven del i välfärdspolitiken. Något måste hända; landsting och kommuner kan inte sitta på läktaren. Det är dags för verkstad!

■ Utred förutsättningarna för en svensk folkhälsolag som tydligt anger att kommuner och landsting ska bedriva ett folkhälsoarbete med målet att utjämna skillnader i hälsa.
■ Skapa mätbara nationella mål.
■ Gör riksdagen ansvariga för uppföljningar av utvecklingen genom exempelvis årliga utfrågningar.
■ Skapa förutsättningar för ett bredare folkhälsoarbete med flera politikerområden involverade.
■ Skapa förutsättningar för kommuner och landsting att arbeta med folkhälsofrågor och följ upp deras arbete.

Att arbeta med att minska hälsoklyftorna kan inte vara ”fritt valt arbete” utan ska ingå i varje kommuns och landstings självklara arbetsuppgifter.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson Vänsterpartiet

Jessika Rylle Svensson, ledamot referensgruppen för Kommissionen för jämlik hälsa Vänsterpartiet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News