Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Utredare: Så ska sjukvården klara beredskapen i kris

Publicerad: 23 februari 2022, 12:29

Särskilda utredare Åsa Kullgren och socialminister Lena Hallengren (S) tar emot slutbetänkandet från utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap vid en pressträff i Rosenbad.

Foto: Marko Säävälä/TT

Regioner och kommuner ska vara skyldiga att hjälpa varandra vid kris eller krig, och staten ska kunna peka med hela handen om någon inte vill. Regeringens utredare föreslår också att staten ska kunna besluta om katastroftillstånd.


Ämnen i artikeln:

Corona i vårdenSmittskyddSamhällsskyddLena HallengrenToppnyheter

– Vi ser att samhällets förmåga att hantera kriser behöver förbättras, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

– Ytterst handlar det om att ha beredskap inför en krigssituation, säger hon.

Socialministern tar på onsdagen emot slutbetänkandet om hälso- och sjukvårdens beredskap. Regeringens särskilda utredare, Åsa Kullgren, har haft i uppgift att undersöka hur beredskapen kan stärkas inför men också vid allvarliga händelser.

Åsa Kullgren meddelar att det finns skäl att införa ett nytt system som ska tydliggöra vad som gäller när vården hamnar i en situation där resurserna inte räcker. Utredningen föreslår en skyldighet att hjälpa varandra, regioner och kommuner, i situationer av allvarligt slag.

– Utredningen föreslår ett system för hur man ska kunna upprätthålla vården även vid störningar som en kris eller ett krig, säger Åsa Kullgren.

Med detta system ska man utjämna stora skillnader i kommunernas och regionernas förutsättningar att kunna bedriva vård i en kris.

– Syftet är att hjälpa regionen att komma upp i ett läge för att kunna bedriva vård som inte kan anstå. För att bygga en god beredskap inom sjukvården är även tillgången på personal och sjukvårdsprodukter helt nödvändig, säger Åsa Kullgren.

Personal behöver vara utbildad och övad.

– Utredningen föreslår att katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i utbildningen för läkare och sjuksköterskor. Så är det inte i dag, säger Åsa Kullgren.

Lärosäten bestämmer hur man lägger utbildningstid för det här ämnet.

Utredningen ska nu analyseras och ambitionen är att skyndsamt ta förslagen vidare, enligt socialministern.

I tidigare delbetänkanden har utredningen slagit fast att den svenska sjukvårdens krisberedskap behöver bli bättre.

– Under två år har svensk sjukvård prövats av coronapandemin och inledningsvis i pandemin uppstod det snabbt brist på sjukvårdsutrustning och i viss uträckning läkemedel, säger Åsa Kullgren.

I ett delbetänkande som presenterades i mars 2021 föreslog utredningen flera åtgärder som kan vidtas för att stärka den svenska sjukvårdens krisberedskap, däribland en ny lag som reglerar vilka sjukvårdsprodukter som ska beredskapslagras för att klara kriser och krig och krav på lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter för den offentligfinansierade sjukvården.

Utredningen har pågått i tre år.

/TT 

Fakta: Förslag för bättre beredskap

Kommuner och regioner ska vara skyldiga att hjälpa varandra om en kommun eller region hamnar i en situation där resurserna inte räcker till för att utföra vård som inte kan vänta.

Staten ska kunna besluta att katastroftillstånd gäller i en kommun eller region. Då ges den vård som är möjlig med tanke på läget.

Regioner och kommuner ska vara skyldiga att ha beredskap för situationer med många skadade men också för smittoutbrott med många sjuka.

De ska gemensamt planera för att säkra en sammanhängande vårdkedja även i kris

Katastrofmedicin ska ingå utbildning för läkare och sjuksköterskor

Källa: Utredningen och hälso- och sjukvårdens beredskap

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev