Utan oss ingen lösning på hälsoklyftorna

Jämlik hälsa kräver att alla medarbetare inom hälso- och sjukvård och omsorg har förutsättningar att leverera behovsanpassad kvalitet i varje möte med patienter och brukare. Dessa förutsättningar saknas i dag.

1) Ge hälsofrämjande insatser större tyngd

Hälso- och sjukvårdens och omsorgens kompensatoriska samhällsuppdrag för jämlik hälsa behöver ges större tyngd. I dag görs för stor skillnad på hälsofrämjande insatser och vård och omsorg. Istället behöver vi i större utsträckning arbeta hälsofrämjande och uppsökande för att nå fler grupper tidigt och därmed stärka människors hälsa. En tydligare prioritering av hälsofrämjande insatser kan också bidra till att klara utmaningen med en äldre befolkning och öka livskvaliteten för fler som lever med funktionsnedsättning eller långvariga sjukdomar.

2) Styr för jämlik hälsa

Jämlik hälsa nås inte genom att alla får samma hälso- och sjukvård eller omsorg. I praktiken ges då patienter och brukare mycket olika chanser till ett gott hälsoutfall. Tvärtom behöver insatserna styras av patienternas och brukarnas egna förutsättningar och behov. Politiken behöver ställa om till en styrning som bygger på tillit till professionernas kompetens och yrkesetik. Låt medarbetarna slippa alltför strama tyglar och överadministration och säkra kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Utforma ersättningssystem som inte tränger undan de grupper som har störst behov. Ta fram kunskapsstöd som är användbara i vardagen.

3) Skapa förutsättningar för friska medarbetare

Det är orimligt att de som jobbar med att stärka hälsan hos andra blir sjuka av sin arbetssituation. Enligt Försäkringskassan sjukskrivs 101 personer per 1000 anställda inom vård och omsorg. Bland de yrken som toppar de stressrelaterade sjukskrivningarna återfinns en klar majoritet inom kvinnodominerade kontaktyrken.

Ohälsan kan förebyggas genom en rad olika insatser. Det handlar bland annat om bemanning och arbetsvillkor som ger tid och kontinuitet för varje patient och brukare, schema som möjliggör återhämtning, tillräckliga resurser och inflytande över den egna arbetssituationen.

Det behövs också mer verksamhetsnära ledning. Chefer inom kvinnodominerade verksamheter har ansvar för många fler medarbetare än chefer inom manligt dominerade verksamheter.

Resultaten av att ge medarbetarna mer utrymme och inflytande är goda. Ett exempel är ”Skönsmomodellen”, som infördes i hemtjänsten i Sundsvall. Förändringsarbetet gick ut på ökad personalkontinuitet, större inflytande för medarbetarna och arbetssätt som hela tiden planerades utifrån de äldres behov. Resultatet var högre kvalitet, bättre arbetssituation och en ekonomi i balans.

Våra förbund representerar tillsammans över 700 000 anställda inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg. Vi har inte hela lösningen, men utan våra medlemmars medverkan finns ingen lösning på hälsoklyftorna. Därför utropar vi oss härmed till referensgrupp till Kommissionen för Jämlik hälsa.

Stefan Jutterdal, ordförande Fysioterapeuterna

Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision

Annelie Nordström, ordförande i Kommunal

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Emma Spak, ordförande SYLF

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges Läkarförbund