Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Upprop: Läkare behöver tid för kompetensutveckling

Om vi ska nå målet om en effektiv, patientsäker och jämlik vård måste läkarnas tillgång till kontinuerlig fortbildning regleras. Det skriver företrädare för Läkarförbundet och de 13 kirurgiska specialitetsföreningar som utgör Svenskt kirurgiskt råd.

Publicerad: 11 januari 2018, 14:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Var sjätte specialistläkare har ingen intern fortbildning alls vilket, enligt debattörerna, är mycket oroväckande.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

Läkare

Regeringen beslutade nyligen att se över patientsäkerhetslagen (PSL) i syfte att effektivisera Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) handläggning av behörighetsärenden och stärka patientsäkerheten.

Det är utmärkt att regeringen markerar vilja att stärka patientsäkerheten. Men så länge staten stillatigande accepterar en sjunkande grad av fortbildning bland specialistläkarna klingar sådana önskemål falskt. Vi kräver att regeringen samtidigt med översynen av patientsäkerhetslagen ger Socialstyrelsen i uppdrag att reglera läkarnas fortbildning i föreskrift.

Den medicinska utvecklingen går snabbt framåt. För att kunna erbjuda en patientsäker och jämlik vård måste läkare kunna avsätta tid för att upprätthålla sin kompetens och vidareutveckla hälso- och sjukvården. Idag finns det inget regelverk som säkerställer fortbildningen för specialistläkare. Det är regeringens ansvar att ett sådant regelverk kommer på plats.

Läkares fortbildning är en angelägenhet för hela samhället. Konsekvensen av att fortbildning under lång tid prioriteras bort blir att den medicinska kvaliteten försämras och att patienter riskerar att träffa läkare som inte är uppdaterade på nya rön och nya effektivare behandlingsmetoder. Det är en fara för patientsäkerheten och riskerar att öka skillnader i hälsa då staten inte kan garantera att varje medborgare träffar en yrkesutövare som har aktuella kunskaper.

Dagens svaga reglering utgör ett problem då den inte tydliggör huvudmännens ansvar att säkerställa att läkarna får den fortbildning de behöver. Enligt Läkarförbundets fortbildningsenkät till sina medlemmar har antalet dagar för extern fortbildning minskat med 30 procent sedan mitten av 2000-talet, från nio till sex dagars extern fortbildning. Det är långt från förbundets rekommendation att varje läkare ska kunna avsätta minst tio dagar per år för extern fortbildning. En av fyra specialistläkare anger att de har en kvart eller mindre intern fortbildning i veckan och var sjätte specialistläkare har ingen intern fortbildning alls, vilket är mycket oroväckande.

Regeringen bör föreslå ett förtydligande av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I denna bör det läggas till att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet. I fortbildningsplanen ska behovet av både extern och intern fortbildning framgå. Detta skulle underlätta för IVO att inspektera huruvida en vårdgivare fullgör sina skyldigheter enligt PSL samt att hälso- och sjukvårdspersonal utför sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det skulle också underlätta för HSAN att bedöma de aktuella medicinska kunskaperna hos en läkare vars legitimation blivit återkallad.

Läkares kontinuerliga fortbildning är en förutsättning för att kunna utveckla kvaliteten i vården och därmed ge patienterna den bästa vården. En tydligare reglering av läkares fortbildning är ett enkelt sätt att öka förutsättningarna för en effektiv, patientsäker och jämlik vård.

Regeringen har nu ett utmärkt tillfälle att föreslå en tydligt reglerad fortbildning för att värna patientsäkerheten. Varför vänta?

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation

Magnus Karlsson, ordförande Svenskt kirurgiskt råd och Svensk ortopedisk förening

Martin Holmer, ordförande Svensk förening för anestesi och intensivvård

Claes Jönsson, ordförande Svensk kirurgisk förening

Per von Hofsten, ordförande Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud och halskirurgi

Andreas Herbst, ordförande Svensk förening för obstetrik och gynekologi

Amir Sherif, ordförande Svensk urologisk förening

Magnus Tisell, ordförande Svensk neurokirurgisk förening

Ulf Lockowandt, ordförande Svensk thoraxkirurgisk förening

Erik Sköldenberg, ordförande Svensk barnkirurgisk förening

Maria Kugelberg, ordförande Sveriges ögonläkarförening

Carl Magnus Wahlgren, ordförande Svensk förening för kärlkirurgi

Anna Gerber-Ekblom, ordförande Svensk handkirurgisk förening, Svensk plastikkirurgisk förening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkare

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev