Sjukvård
Upp till bevis för den feministiska regeringen
Regeringen har tydligt deklarerat att vi har världens första feministiska regering och att detta ska synas i den ändringsbudget som kommer i vår. Vi är många som nu ser fram emot konkreta resultat av detta löfte. Vi undrar därför om vi kan se fram emot den tidigare utlovade och efterlängtade satsningen på förlossnings- och kvinnosjukvården?
Publicerad: 26 januari 2015, 04:56
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Tänker den feministiska regeringen hålla löftet om en säker vård för födande?
I höstas lovade regeringen och Vänsterpartiet att 400 miljoner skulle satsas på förlossnings- och kvinnosjukvården. Men i samband med att alliansens budget gick igenom försvann det löftet, något som påverkar alla de som väntas föda barn samt landets alla barnmorskor, förlossningsläkare och gynekologer. Vi hoppas nu på att regeringen står vid sitt ord och inte bidrar till en större otrygghet och en mindre säker vård för de som väntar barn.
Vi har alla hört berättelserna; om blivande föräldrar som skickas runt mellan överfulla förlossningsavdelningar eller tvingas vänta hemma så länge att barnet till slut föds i soffan. Om en förlossningsvård som går på knäna och om svenska barnmorskor som flyr till Norge. Enligt studien Hur mår barnmorskor från 2013 visar en av tre barnmorskor tecken på utbrändhet och en tredjedel överväger att lämna yrket.
Barnmorskor från hela landet beskriver gång på gång en situation där de inte kan garantera en trygg och säker vård i samband med förlossning. Bristen på barnmorskor är akut och många har tröttnat på att inte kunna ge patienten det stöd hon behöver. Forskningen visar att en närvarande barnmorska hos den födande kvinnan minskar risk för komplikationer som blödningar, bristningar och kejsarsnitt.
Om den tredjedel av barnmorskorna som funderar på att lämna yrket skulle göra slag i saken skulle det få förödande konsekvenser. Bristen är även stor på förlossningsläkare och gynekologer, som är lika nödvändiga för teamarbetet runt förlossningarna och stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren. Det är svårt att inte tolka detta som att kvinnodominerade yrken och kvinnosjukvården i stort inte ges de resurser de behöver.
För snart två år sedan drog Barnmorskeupproret i gång, med barnmorskor som runt om i landet vittnade om en undermålig vårdmiljö.
Och så äntligen, under hösten, kom beskedet! Regeringen aviserade en satsning på förlossningsvården i budgeten för 2015-2018. Politikerna hade lyssnat och redan i regeringsförklaringen nämndes satsningen. Kampen för en anständig arbetssituation på landets förlossningskliniker och rätten till trygg och säker vård för de som väntar barn, hade gett resultat och i budgeten reserverades 400 miljoner kronor.
400 miljoner som skulle göra stor skillnad för satsningar inom såväl barnmorskeprogrammen och specialistläkarutbildningen som inom förlossnings- och kvinnosjukvården. 400 miljoner som skulle göra skillnad för barnmorskorna och förlossningsläkarna, en bättre bemanning, en bättre arbetssituation och möjlighet att ge den födande en säker och god vård.
Nu har regeringen chansen. Kan vi se fram emot 400 miljoner som bidrar till efterlängtad utveckling och förbättrad tillgänglighet av hälso- och sjukvård under graviditet och födande? Alla som arbetar i förlossnings- och kvinnosjukvården och de som väntas föda barn framöver har stora förhoppningar och ser fram emot tydliga besked.
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU
Ingela Wiklund, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Lotti Helström, docent och ordförande SFOG (svensk förening för obstetrik och gynekologi)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.