Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Undernäringen kostar vården miljarder

Övervikt är ofta i fokus. Problemen med undernäring uppmärksammas tyvärr mer sällan. Detta trots att undernäring leder till onödigt lidande för de patienter som drabbas och att samhällskostnaden är lika stor eller till och med större än den för övervikt.

Publicerad: 5 februari 2015, 06:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Trots den oroande bild som träder fram saknas en kartläggning av problemet.


Ämnen i artikeln:

ÄldresjukvårdPatientsäkerhet

Socialstyrelsen har i nya föreskrifter som träder i kraft 1 januari 2015 skärpt kraven på att förebygga undernäring inom vården. Fortfarande saknas dock en ordentlig kartläggning av problemets omfattning och kostnader i Sverige. Det är en förutsättning för att de nya reglerna ska få någon effekt och för att möjliggöra uppföljning av åtgärdens verkan över tid.

Behandling av undernäring är en fråga om patientsäkerhet och innebär en verkningsfull och kostnadseffektiv metod för att förebygga vårdskador. Trots detta nämns varken undernäring eller nutrition i den patientsäkerhetssatsning som socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting kom överens om inför 2014. I år bör näringsstatus finnas med som en indikator på patientsäkerhet.

Undernäring är en obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen som leder till ökad sjuklighet. Orsaken är ofta att patienten inte kan äta på grund av sitt sjukdomstillstånd eller saknar aptit till följd av ett medicinskt ingrepp. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport år 2000 att 28 procent av patienterna inom hälso- och sjukvården i Sverige var undernärda. Inom vården av äldre och kroniskt sjuka finns skäl att tro att andelen undernärda patienter är ännu högre.

Konsekvenserna för patienten av undernäring är många, bland annat högre förekomst av infektioner, försämrad sårläkning och fler vårdkomplikationer. Bristande nutritionsbehandling riskerar med andra ord patienternas säkerhet och innebär onödiga kostnader för vårdgivaren. Det finns studier som pekar på att förekomsten av komplikationer är tre gånger så hög hos undernärda patienter jämfört med hos välnärda. Stockholms läns landsting gjorde 2011–2012 en måltidsutredning som bland annat visar på att undernärda patienters sjukhusvistelser i snitt förlängs med 3,4 dagar enligt utländska studier.

I sin rapport från år 2000 pekar Socialstyrelsen på en besparingspotential på 0,5–1 miljard kronor i sjukvården. Den siffran gäller dock endast sjukvården och inte äldreomsorgen, trots att äldreomsorgen får hantera många av de problem som uppstår till följd av undernäring bland äldre. På Irland beräknas kostnaden vara hela 10 procent av vårdbudgeten och i Nederländerna drygt 2 procent. Överfört till svenska förhållanden, med en vårdbudget på 350 miljarder kronor per år, kan det även med återhållsamma skattningar handla om betydligt större belopp än Socialstyrelsens tidigare bedömning.

Trots den oroande bild som träder fram saknas en välunderbyggd kartläggning av problemets omfattning i dagens Sverige. De studier som finns tillgängliga är antingen inaktuella eller saknar det helhetsperspektiv som är nödvändigt. Det är viktigt att komma ihåg att även för mycket sjuka personer är sjukhusvistelse ett undantag. Därför krävs ett grepp som innefattar såväl sjukhusvård som den vård som bedrivs inom äldreomsorg och i hemmet. Kvalitetssäkring av nutrition för sjuka och äldre kan inte enbart göras på sjukhus, den måste även ske i primärvården och inom den vård och omsorg kommunerna har ansvar för.

Behandlingen av undernäring kräver ett bredare perspektiv än vad som ofta används i dag. Vikten av bra mat och måltider, såväl i allmänhet som för vårdbehövande, har fått stor och välförtjänt uppmärksamhet på senare år. Bra mat är sjukdomsförebyggande och påskyndar tillfrisknandet. Översyn av mathållningen är därför det första alternativet i en god nutritionsbehandling.

Vissa patienter kan dock inte tillgodogöra sig hela näringsbehovet via den vanliga maten. För dem finns effektiva behandlingsmöjligheter i form av produkter för avancerad medicinsk nutrition. Tyvärr sätts de ofta in för sent om de över huvud taget används. En analys av åtgärder mot undernäring bör därför omfatta hela verktygslådan, från välsmakande mat i en trivsam miljö till näringsdrycker och sondnäring när så behövs.

Även hantering av kosttillägg varierar över landet. Detta är något som SBU konstaterar i sin rapport Kosttillägg för undernärda äldre som presenterades nyligen. SBU menar att det mot denna bakgrund vore önskvärt att en nationell studie genomförs med syftet att bland annat se över användningen av kosttillägg.

I takt med en åldrande befolkning kommer problemet med undernäring att bli än mer omfattande. För att möta detta problem krävs till att börja med en kartläggning av hur utbrett problemet är i Sverige. Utifrån en sådan kartläggning kan beslutsfattare i kommuner och landsting främja patientsäkra och kostnadseffektiva metoder för att undvika ytterligare lidande och slöseri med vårdens resurser.

Betydelsen av patienternas näringsintag för vårdinsatsernas resultat måste ges mer uppmärksamhet. De delar av professionen som har att hantera såväl övervikt som undernäring bör ges en tydligare roll och ansvar. Behandling måste sättas in i tid innan under- eller felnäring leder till följdkomplikationer.

Sammanfattningsvis finns det tre frågor som bör prioriteras:

Gör en heltäckande nationell utredning av undernäringens omfattning, konsekvenser och kostnader i Sverige samt hur den kan behandlas mest effektivt.

Markera nutritionens betydelse inom vården genom att göra patienternas näringsstatus till en formell indikator på patientsäkerhet och gör åter klinisk nutrition till en specialistkompetens.

Gör nutritionsbehandling till en integrerad del i all vård eftersom tidig diagnos och effektiv behandling kan förebygga de problem som annars uppstår.

Elisabet Rothenberg, Ordförande Dietisternas Riksförbund

Peter Berkius, Ordförande Swedish Medtech Nutrition

Birgitta Rehnby, förbundsordförande Mag- och tarmförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev