Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Tydliga standarder i svensk sjukvård räddar liv

Vårdpersonal slår larm om stora brister i patientsäkerheten vid många av landets sjukhus, rapporterade SVT i ett nyhetsinslag måndagen den 2 februari. Men om sjukvården i Sverige följde de goda exemplen och införde globala standarder för spårbarhet skulle det leda till klokare resursanvändning och ökad patientsäkerhet.

Publicerad: 3 februari 2015, 09:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Globala standarder borde vara en av de främsta prioriteringarna för svensk sjukvård.


Ämnen i artikeln:

PatientsäkerhetVårdkvalitetLäkemedel

Vårdpersonal slår larm om stora brister i patientsäkerheten vid många av landets sjukhus, rapporterade SVT i ett nyhetsinslag den 2 februari och hänvisade till en enkät som genomförts av SKL. Sanningen är att svensk hälso- och sjukvård ligger decennier efter industrin, detaljhandeln och sjukvården i andra länder när det gäller processtänkande. Om sjukvården i Sverige följde de goda exemplen och införde globala standarder för spårbarhet skulle det leda till klokare resursanvändning och ökad patientsäkerhet.

Svensk sjukvård är på många sätt fantastisk: välutbildad personal, god tillgång till de senaste behandlingsmetoderna och framstående forskning. Sjukvården i Sverige är bra på att kvalitetssäkra nyckelfunktioner som läkare och sjuksköterskor, men mindre bra på att kvalitetssäkra sina processer. Sjukvården utgör runt nio procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) - att inte använda optimala rutiner är att använda våra gemensamma resurser oförsiktigt. Pengar som hellre kunde ha behandlat patienter.

Sjukvårdens BNP-andel motsvarar 350 miljarder kronor, nästan lika mycket som omsättningen i Sveriges två största företag tillsammans – Volvo Lastvagnar och Ericsson. Om dessa båda företag inte hade rigorös kontroll på sina lagerkostnader eller säkerställde att logistiken från fabrik till kund är så effektiv den någonsin kan bli skulle företagen snabbt gå under.

I över 30 år har det funnits en fungerande teknologi med globala standarder där produkter kan spåras och säkras genom hela försörjningskedjan - det så kallade GS1-systemet. Ursprungligen togs GS1-systemets standarder fram av detaljhandeln efter att de stora aktörerna enats om ett gemensamt sätt för att kunna spåra exempelvis livsmedel från ax till limpa, från kaffebönan i Colombia till den lokala ICA-handlaren i en svensk småstad.

Den amerikanska konsultfirman McKinsey & Co gjorde i oktober 2012 en omfattande internationell analys av globala standarder inom sjukvården som visade att de samlade globala kostnaderna för hälso- och sjukvårdssektorn skulle reduceras med 40 till 100 miljarder dollar, konservativt räknat, om GS1-systemet infördes fullt ut. I rapporten uppskattar McKinsey att enskilda sjukhus kan göra nettobesparingar på 0,9 till 1,4 procent av omsättningen genom att använda GS1-systemet. Även om siffror saknas för vad detta innebär för just svensk sjukvård bör kostnadsvinsterna vara betydande.

Alla aktörer kan tjäna på en gemensam standard för spårbarhet – sjukhus, läkemedelsföretag, medicinteknikföretag, distributörer, grossister, apotek. Kostnader kan minskas för felaktig medicinering, ineffektiv lagerhållning, uttjänt medicin, piratkopierad medicin med mera. Onödiga processer, ibland manuella, kan tas bort, och stora delar tidsödande och dyr administration kan effektiviseras. Även patienterna själva, som blir allt mer medvetna, kan till exempel i hemsjukvård scanna och kontrollera mediciner och genom ny teknik uppdatera patientjournalen som övervakas av behandlande läkare.

Nederländerna, Australien, USA, Frankrike, Tyskland och Argentina är exempel på länder som redan i dag använder GS1:s standarder. En handfull svenska landsting har nyligen ställt sig bakom en vision om ökad säkerhet i sjukvården med utgångspunkt i GS1-standarden. Globala standarder som sparar gemensamma resurser och stärker patientsäkerheten borde vara en av de främsta prioriteringarna för svensk sjukvård. Det är hög tid att gå från ord till handling.

Lina Nordquist, landstingsråd (L) landstinget i Uppsala län

Bo Raattamaa, vd GS1 Sweden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News