Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Systemfel när välbärgade går före sjuka

Vänsterpartiet får nu medhåll i vår analys av vårdvalet av den aktuella rapporten från Riksrevisionen: vårdvalet LOV gynnar dem som är friska och välbärgade på de sjuka och mindre bemedlades bekostnad.

Publicerad: 12 november 2014, 11:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VårdvalPrimärvård

Vi hoppas att rapporten ska bli ett rejält avbräck i den litania som vi hört i flera år från privata vårdentreprenörer och riskkapitalbolag. De låter påskina att alla vårdtagare skulle ha gemensamma intressen som ställs i motsatsställning till politiker som skulle bestämma över denna förment likartade grupps huvuden.

I stället går konfliklinjen mellan de välbeställda och den marknadsstyrda vården å ena sidan, och de gamla, de sjuka och de som bor i mer utsatta områden å den andra. Vi ser nu att den marknadsstyrda vården styrts till de välbeställdas områden. Det är lättare att göra vinst på människor som inte är allvarligt sjuka utan mer vill ha snabb vård när de tillfälligt har drabbats av en enklare åkomma, som förkylning eller halsfluss.

Enligt den undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gör varje år, Patienttoppen, visar det sig att patienter som besöker privata vårdcentraler är mer nöjda. Den undersökningen hänvisar ofta och gärna företrädare för vårdföretagare till. Den visar att i Stockholm är de allra mest nöjda de personer som bor i Äppelviken, Djursholm och Täby. I Tensta, Rinkeby, Hallunda och Bro, däremot, där det bor människor med stora vårdbehov, där är man minst nöjd med vården.

Detta beror inte på att vården skulle vara sämre i Tensta. Men till skillnad från i Djursholm bor det människor med mycket större vårdbehov i Tensta, och systemet skapar inga incitament att ta hand om många äldre och slitna människor med multipla diagnoser. Inte heller är det byggt för flyktingar med trauman, långtidsarbetslösa med depressioner eller förtidspensionerade undersköterskor med värk av arbetsskador.

Systemet premierar alltså de som redan har god hälsa, snarare än de med störst vårdbehov.

Det här är viktigt inte minst för kvinnor. Ohälsotalen i gruppen kvinnor med lägre utbildning har ökat kraftigt. De bor inte på Kungsholmen i centrala Stockholm där det vimlar av vårdcentraler - utan de bor i exempelvis Botkyrka, ett par mil söder om Stockholm.

Rapporten visar att marknadstänkandet inte fungerar. Det är behovet som måste styra. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna borde tänka till. I Skåne var det 1 700 individer med allvarlig sjukdomsbild som inte fick träffa en läkare under en tvåårsperiod. Under samma period tillkom det 47 000 nya besök av företrädesvis friska patienter.

Åter igen: det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats. Så ser effekterna av vårdvalet ut.

Den fria etableringen krockar med den etiska koden inom hälso- och sjukvården. Vårdcentraler har i långt större utsträckning etablerats i befolkningstäta områden, och i områden där vårdbehoven är lägre och invånarna är socioekonomiskt starkare än genomsnittet. Nedläggning av vårdcentraler har främst drabbat områden där vårdbehovet är större, och där behovet av en vårdcentral i närheten av hemmet kan antas vara större.

Vi i Vänsterpartiet har hävdat att detta systemfel funnits där hela tiden. Det är inte rimligt att våra gemensamma skattepengar fördelas på det här viset. Skattepengar ska fördelas efter vårdbehov. Det är naturligtvis glädjande att vi nu får denna användbara rapport från Riksrevisionen till stöd för våra krav på att vårdpolitiken ska vara både rättvis och ekonomiskt hållbar.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

VårdvalPrimärvård

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News