Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Svenska patienter får gamla läkemedel

Svenska patienter får sämre vård än vad som är medicinskt möjligt, vilket orsakar onödigt lidande och dödsfall. Det är konsekvenserna av att vi i Sverige i högre grad än andra länder använder gamla läkemedel. Statistiken visar dessutom att läget förvärras för varje år.

Publicerad: 9 februari 2012, 11:09

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Förra veckan gav läkemedelsföretaget AstraZeneca besked om att forskningsenheten inom neurovetenskap i Södertälje ska avvecklas. Beskedet är förstås mycket allvarligt för Sverige som forskningsnation – men det bör egentligen inte komma som en överraskning vare sig för regeringen, sjukvårdsmyndigheterna eller för landstingen. Sverige har under många år haft allt svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen om läkemedelsföretagens investeringar. Företagen verkar i en allt tuffare miljö med ständiga krav på prissänkningar.

En undersökning bland de forskande läkemedelsföretagens (LIF) medlemsföretag förra året visade en alarmerande och accelererande negativ utveckling. På sex år har företagens patientnära forskning på sjukhusen, prövningar av nya läkemedel, nästan halverats. Det främsta skälet är att företagen fått allt svårare att samarbeta med sjukhusens kliniker och läkare. Landstingen prioriterar inte, eller rentav tillåter inte, forskningen. Det beror inte på brist på pengar eftersom det är företagen som står för alla kostnader. En naturlig följd är att läkemedelsföretagen väljer att investera i andra länder.

Det är dags att tala klarspråk, och dags att på allvar ifrågasätta den starkt idealiserade självbild Sverige har av att svenska patienter ges sjukvård i yttersta världsklass. Sanningen är att svenskar i allt högre utsträckning får hålla tillgodo med gamla läkemedel.

Försäljningen av nya läkemedel, definierat som originalläkemedel som introducerats på den svenska marknaden under de senaste fem åren, har minskat i Sverige. Kostnaderna för de nya läkemedlen ligger långt under de samtidiga besparingarna som sjukvården gör genom att patenten går ut på äldre läkemedel. Knappt 30 procent av de sparade pengarna återinvesteras i nya läkemedel. Undersökningar över ett brett fält av sjukdomsområden visar att nya godkända läkemedel, som bedömts vara kostnadseffektiva, trots det har nästan ingen användning i många landsting flera år efter introduktionen.

Förra året visade en undersökning från analysföretaget IMS Health hur 47 nya innovativa läkemedel, bland dem många cancerläkemedel, används i EU-länderna. Av elva Västeuropeiska länder placerade sig Sverige på åttonde plats. Vi är bättre än de flesta östeuropeiska länder, men sämre än de flesta västeuropeiska.

Detta är delvis en följd av en strikt ekonomisk – i stället för en medicinsk – syn på läkemedel de senaste tio åren. Debatten kring läkemedel i Sverige har länge byggt på den felaktiga myten om skenande läkemedelskostnader. Sanningen är att läkemedelskostnaderna under många år minskat i förhållande till sjukvårdskostnaderna och idag utgör de omkring 12,5 procent. De kostnadsökningar i kronor och ören som skett är enbart resultat av ökad volym av gamla läkemedel – Sverige har en åldrande befolkning som använder mer läkemedel.

Det grundläggande målet för den forskande läkemedelsindustrin är att ständigt forska fram nya läkemedel som resulterar i bättre sjukvård för patienterna än dagens behandlingar. När detta fungerar, får företagen tillbaka pengarna för sina stora forskningsinvesteringar och kan gå med vinst. Men varför ska man satsa på forskning i Sverige när sjukvården inte är intresserade av resultaten av forskningen?

Det är bra att många röster nu höjs för att värna den spetskompetens som riskerar att gå förlorad för Sverige till följd av nedläggningen i Södertälje. Men det är också dags att se kopplingen till hur de läkemedel som är resultatet av läkemedelsföretagens forskning används.

Den nationella läkemedelsstrategi som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting antog i höstas är ett första steg på vägen att vända utvecklingen. Men vägen är lång till att förverkliga strategins mål om medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass. Några åtgärder är helt nödvändiga. En är att sjukvården måste skapa utrymme för innovation – att se till att svenska patienter får tillgång till nya innovativa läkemedel. Det måste vidtas tydliga åtgärder för att åstadkomma detta. En annan är att landstingen åter måste bli intresserade av forskningssamarbete med företagen. En tredje åtgärd är att regeringen i den kommande forskningspropositionen, och i den utlovade innovationsstrategin, kommer med konkreta satsningar som ger förutsättningar för att forska fram morgondagens mediciner.

Anders Blanck, vd branschorganisationen LIF - de forskande läkemedelsföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev