Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Stefan Löfven har fel om svensk sjukvård

När socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ger sig in i debatten om sjukvården är det ett välkommet initiativ. Men för att få en trovärdig diskussion om sjukvårdens kvalitet måste analysen bygga på fakta och inte på politisk retorik.

Publicerad: 5 april 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialdemokraternaKvalitet

Tänk om Stefan Löfven kunde se vad svensk sjukvård egentligen handlar om. Vet han att 20-25 procent av vården är onödig eller potentiellt skadlig? Är han medveten om att 30-40 procent av alla patienter inte erhåller vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap?

Känner han till att kostnaderna för många kroniska patienters vård kan sänkas med upp till 38 procent om bara vården och vårdsystemet börjar arbeta annorlunda? Vet han att ändrade arbetssätt kan minska behovet av sjukhussängar med upp till 30 procent För att inte tala om att drygt 3 000 personer i Sverige dör av vårdskador varje år? Har han sett rankingen med 17 europeiska länder som visar att svenska läkare är sämst på att informera patienten? Tänker han på att den svenska sjukvården är mycket ojämlik?

Så här har det varit mycket länge.

I Expressen 21 mars ger sig Stefan Löfven in i debatten om sjukvårdens kvalitet, vilket är väldigt bra. Det är också bra att de båda socialdemokratiska politikerna Lena Hallengren och Helene Hellemark Knutsson ges ett särskilt ansvar och uppdrag eftersom de besitter både klokskap och seriositet. Men frågan man ställer sig efter Löfvens debattinlägg är: Hur ser deras uppdrag ut egentligen?

Enligt Stefan Löfven har Sverige en sjukvård i internationell toppklass. Han skriver att "vi har alltid kunnat räkna med att sjukvården ska finnas där när vi behöver den och vi kan lita på dess kvalitet."

Löfven vill säkert att det ska vara så och han vill få oss att tro att det åtminstone var så tidigare, underförstått under socialdemokraterna regeringsperiod, men inte längre och så ger han exempel från aktuell medierapportering. Jag har all förståelse för politikers vilja att hitta konfliktytor, särskilt när man är i opposition, men det skulle vara bra för debatten om någon politiker vågade gå in i en seriös diskussion om det verkliga läget. Om någon vågade ifrågasätta det politiska axiomet att "allt står väl till för att vi säger det". Men vi medborgare, och i synnerhet de pålästa individerna, kan inte luras.

Siffrorna ovan är bara några exempel på alarmerande förhållanden i svensk sjukvård. De indikerar att Sverige inte alls är bäst i klassen, men med all önskvärd tydlighet visar de också en annan sanning, nämligen att den politiska färgen har inte har ett dyft med sjukvårdens kvalitet att göra!

För att få en trovärdig diskussion om sjukvårdens kvalitet måste analysen bygga på fakta och inte på politisk retorik. Det gäller oavsett vem som ger sig i kast med uppdraget. Vi måste fråga oss hur problemen kan lösas. Ingen av lösningarna hänger ihop vare sig med frågan om privata sjukförsäkringar eller debatten om vinst eller ickevinst i vården.

När politiker försöker använda billiga retoriska trick inom en verksamhet som kostar omkring 500 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar bör medborgarna dra öronen åt sig. Vår hälsa är alldeles för viktig för att behandlas oseriöst och det gäller oavsett politisk färg.

I förslaget till utredningsuppdrag låter det som om Löfven menar att sättet att finansiera vården hänger ihop med kvaliteten på densamma. Han skriver: "Att satsa på en gemensamt finansierad sjukvård av högsta kvalitet möjliggör en förbättring av människors hälsa som skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb." Problemet med en sådan föreställning är att den inte stämmer.

Genom sitt reportage i Dagens Samhälle nyligen, som handlar om Kaiser Permanente i USA, har Mats Edman visat att en sjukvårdsorganisation av samma storlek som Sverige och med samma kostnad som svensk sjukvård har – finansierad genom ett försäkringssystem – kan göra en årlig vinst på 25 miljarder kronor, prestera de yppersta medicinska resultaten, vara topprankad bland patienter och medarbetare samt ha en genomloppstid på akutmottagningarna på under en timme. För att inte tala om det gemensamma journalsystemet – ett system som gjort att snart varje landsting i Sverige varit på plats för att avundsjukt studera.

Jag förordar verkligen det system vi har i Sverige men jag vill höja ett varningens finger när kvalitet kopplas ihop med finansiering. Forskning visar att så inte är fallet.

Vad är då lösningen? Hellemark och Hallengrens uppdrag att utgå från patienten är A och O. Bra så långt, för dagens sjukvård i Sverige kan knappast sägas vara patientcentrerad. Om den har en beteckning så är den snarare systemcentrerad. Jag hoppas utredarna börjar med att definiera vårdens värde. En seriös diskussion om värdebaserad vård skulle vara välkommen i Sverige.

Nästa steg vore att fundera över vårdens drivkrafter och styrning. I dag är budgetdisciplin den viktigaste styrmekanismen i vården. Ingen motsäger sig att hushållning är viktig, men resonemanget från utredarna borde utgå från just vårdens kvalitet och de professionella drivkrafterna. Jag skulle önska att inte bara utredarna utan även vårdprofessionerna steg fram och tog ett ledaransvar, helst som ett team. Vårdprofessionerna talar i dag så tyst och försiktigt, utom möjligen genom sina fackföreningar i avtalsrörelsen, och det blir med nödvändighet sämre och sämre för varje år.

Vården är ett resultat av ett etiskt ställningstagande. Det finns många som känner oro och frustration över den etiska utarmningen.

Thorbjörn Larsson, vd Vårdalstiftelsen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SocialdemokraternaKvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News