Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Statens institutionsstyrelse blundar för verkligheten

Vi efterlyser en stor dos självrannsakan och en genuin vilja från ledningen för Statens institutionsstyrelse, skriver Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko och Mikael Bergkvist, klubbordförande Seko-SiS.

Publicerad: 24 oktober 2018, 08:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bristen på resurser slår hårt mot anställda och klienter.

Foto: Colourbox.


Ämnen i artikeln:

TvångsvårdBeroendevårdMissbruksvårdSiS - förvar eller hjälp?

Slutreplik. Som fackliga representanter för anställda inom Statens institutionsstyrelse (SiS), vet vi att de allra flesta av de som arbetar inom SiS är kompetenta, drivna och gör ett ovärderligt arbete för klienterna. Vi träffar våra medlemmar varje dag och listan kan göras lång på vittnesmål om de problem de möter i verkligheten, varje dag på jobbet.

Det finns en minst sagt uppenbar skillnad mellan den bild som direktionen inom SiS förmedlar av hur det egentligen ligger till och den bild av verkligheten som våra medlemmar beskriver. Det är upprörande att myndighetsledningen inom SiS blundar för hur de anställda upplever situationen.

Det är nog ingen hemlighet att grundproblemet inom SiS är att det saknas resurser för att myndighetens anställda ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta slår hårt mot både anställda och klienter. Att varje dag arbeta med vård, omsorg och att skapa förändring i människors liv är viktiga arbetsuppgifter. Myndighetsledningen verkar tycka att alla nödvändiga resurser redan finns idag, i rak motsats till vad många av de som arbetar i det klientnära arbetet upplever.

Det är bra att anställda som arbetar i det klientnära arbetet årligen erbjuds till exempel utbildning i bemötande. Dock vet vi att det inte gäller alla anställda, till exempel så finns det vikarier och timanställda som har gått år utan att bli erbjudna varken vidareutbildning eller kompetensutveckling. När ensamarbete också är vardag i det klientnära arbetet så spelar det mindre roll att en person är utbildad i till exempel bemötande. Klientnära ensamarbete kommer alltid innebära en utsatt arbetsmiljö.

Personalbristen, som myndigheten i andra sammanhang har erkänt existerar, gör också att personalen ute på institutionerna har fått mindre tid till sitt vårdande och rehabiliterande uppdrag. Det är en av anledningarna till att droger kan komma in på institutionerna. Det är tydligt att det behövs en ordentlig satsning och betydligt mer resurser för att SiS ska kunna vara en fungerande myndighet, en attraktiv arbetsgivare samt skapa en miljö som hjälper människor bort ifrån drogmissbruk. Alla signaler, förutom de från myndighetsledningen, vittnar om att det inte är så idag.

När den samlade direktionen för SiS menar att den kritik som flera aktörer har riktat mot myndigheten är orättvis, stoppar man huvudet i sanden. Ledningen nonchalerar de varningssignaler som såväl vi som facklig organisation, anställda och före detta klienter länge sänt ut.

Kanske är det också här problemet ligger? Ledningen för SiS är inte mottaglig för de uppenbara problem som finns inom myndigheten och därför låter de negativa utvecklingen fortsätta utan åtgärder. Vi efterlyser därför en stor dos av självrannsakan och en genuin vilja från ledningen att ta till sig den verklighet som finns ute på institutionerna. Så kan SiS komma på rätt kurs igen.

Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko

Mikael Bergkvist, klubbordförande Seko-SiS

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev