Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Startsnabb ambulans ingen garanti för god vård

Nära fyra av tio ambulansstationer klarar inte sina egna uppsatta mål för akutlarm visar en ny undersökning från riksförbundet Hjärtlung. Dessutom har en del börjat mäta hur snabbt ambulansen lämnar stationen istället för hur lång tid det tar att nå patienten. Det är ett orimligt sätt att styra ambulanssjukvården som riskerar att försämra patientsäkerheten.

Publicerad: 17 mars 2014, 11:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RäddningstjänstenPatientsäkerhetAmbulanssjukvård

För tredje året i rad har Demoskop på uppdrag av Riksförbundet HjärtLung intervjuat 120 ambulanschefer som totalt representerar 381 stationer i Sverige. Årets resultat visar att när ett larm får den högsta prioritetsgraden, ett så kallat prio 1-larm, varierar målen att nå patienten inom 20 minuter från 65 - 95 procent av befolkningen. Det ligger i paritet med förra året.

Tidigare undersökningar har blottlagt att allt fler höjer sina mål samtidigt som bara hälften lever upp till målen för prio 1-larm (2012). Årets studie för kalenderåret 2013 visar på en liten förbättring, drygt sex av tio når nu måluppfyllelse, samtidigt som många stationer har olika mål. Frågan blir då vad prio 1-larmet fyller för funktion och i vilken utsträckning det visar på hur ambulansvården fungerar när man har så stor målvariation för hur snabbt man ska nå en människa i livsavgörande behov av ambulans?

Tidigare studier har visat på problematiken med att vi lever i ett avlångt land där avstånden sätter hårt tryck på tillgängliga resurser. Problematiken understryks ytterligare i årets undersökning. Ambulanscheferna uppger att avstånden i kombination med begränsade resurser i förhållande till ökat antal transporter är stora hinder för att nå hela vägen fram till sina mål.

I år visar undersökningen på ett nytt sätt att mäta huruvida målen uppfylls – kvittenstid. Kvittenstid innebär att man mäter om ambulansen lämnat stationen inom 90 sekunder istället för att ta tid på hur snabbt ambulansen kommer fram till patienten. I de två tidigare undersökningar Demoskop genomfört för Riksförbundet HjärtLungs räkning, var andelen som mätte måluppfyllelse i kvittenstid inte ens med på skalan. I år är det en av tio stationschefer som anger kvittenstid som mål för prio 1-larm. I storstadslänen är däremot siffran mer än den dubbla, fler än två av tio anger kvittenstid som mål.

Att mäta kvittenstid bidrar till förbättrad statistik men ger inte underlag till bättre ambulansvård. Kvittenstid tar heller inte in de geografiska utmaningarna i beräkningen. Hur många skulle tycka att det är relevant att brandbilen har lämnat stationen inom 90 sekunder om ditt hus brinner ner för att avståndet är för långt? Vi anser att kvittenstid är ett orimligt sätt att mäta responstid.

I dag ligger ansvaret för ambulanssjukvården hos varje enskilt landsting. Det finns föreskrifter från Socialstyrelsen som till viss del reglerar hur landstingen bör organisera ambulanssjukvården. De är dock allmänt skrivna och målen för respektive ambulansorganisation formuleras av varje verksamhetschef, utifrån ekonomiska och politiska förutsättningar i respektive region.

Om vi ska kunna uppnå villkoren som garanteras i Hälso- och sjukvårdslagen, ha en vård på lika villkor och öka allmänhetens förtroende behövs en nationell lägstanivå för tillgång till ambulans med hjälp av tydliga nationella riktlinjer. I en akut situation där varje minut kan vara avgörande för utgången behövs ambulans, inte ambivalens.

Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev