Sjukvård
”Sparpaket äventyrar rätten till säker abort”
Landstinget i Stockholm har en ansträngd ekonomi och ansvariga politiker har nu beslutat att dra ner på ersättningar till vårdgivare inom abortvården. Vi som arbetar med abortvård och preventiva insatser kan konstatera att detta beslut inte tycks ha föregåtts av en ordentlig analys. Vi är oroade över att beslut som riskerar att drastiskt försämra abortvården hanteras så lättvindigt.
Publicerad: 21 april 2015, 08:23
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Den drastiska bantningen av Stockholms abortvård kan få allvarliga följder för patientsäkerheten.
Beslutet att kraftigt sänka ersättningarna för medicinska aborter togs i landstinget den 16 mars med ett bristfälligt beslutsunderlag. Knappa tre veckor tidigare hade hälso- och sjukvårdsnämnden gett i uppdrag till förvaltningen att utforma ett sparpaket som bland annat påverkar abortvården. Varken vårdgivarna eller sakkunniga inom professionerna, som vanligtvis konsulteras, tillfrågades om faktiska kostnader för abortvård eller om vilka konsekvenser för kvalité och patientsäkerheten beslutet kan få. Detta ser vi som mycket allvarligt.
Sänkta ersättningsnivåer för abortvården riskerar att innebära försämrad tillgänglighet och valfrihet för patienten. Med minskade resurser till både privata landstingsdrivna vårdgivare finns en stor risk att vården försämras, att utbudet minskar och att kötiderna ökar. Med ökad kötid kommer fler att behöva få aborten utförd på klinik i stället för i hemmet med avsevärt ökad kostnad. Lång väntetid ökar dessutom risken för komplikationer i samband med abortvården vilket i slutändan innebär en större vårdkostnad.
Vi ställer oss därför frågande till vilka kostnadsberäkningar som ligger bakom beslutet. Medicinska aborter som avslutas i hemmet är vanligtvis billigare än de kirurgiska. Men yrkesutövaren måste kunna välja metod utifrån professionella grunder i samråd med den abortsökande personen och den bedömningen ska inte vila på kostnads- och tillgänglighetsskäl. I beslutsunderlaget framgår inte vilka verkliga kostnader som räknats med och vårdgivarna har inte heller tillfrågats. Det handlar i praktiken om en omfattande besparing i abortvården som vi bedömer riskerar att få konsekvenser för tillgänglighet, kvalité och patientsäkerhet.
Beslutsunderlaget konstaterar utan vidare analys att besparingarna ”inte försämrar patientsäkerheten”. Oppositionspolitikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden har också ifrågasatt det ovanligt tunna beslutsunderlaget. Att stressa fram ett sådant beslut med ett bristfälligt underlag ser vi som oansvarigt när det finns möjligheter till en bredare översyn i dialog med professionen.
Vi kräver bredare åtgärder för stockholmares sexuella och reproduktiva hälsa - politikernas beslut rimmar illa med Stockholms policy om en jämlik sjukvård. Erfarenhet från andra landsting visar att enkla och kostnadseffektiva satsningar kan förebygga oönskade graviditeter. Helt gratis preventivmedel för unga med ett brett utbud av olika typer av olika preventionsmetoder har till exempel halverat antalet oönskade graviditeter i Norrbottens län. I Stockholm är vissa men inte alla typer av preventivmedel subventionerade för unga till och med 25 år. En verklig satsning på stockholmares sexuella och reproduktiva hälsa skulle vara att införa en omfattande subvention på alla typer av preventivmedel. Den samlade evidensen talar för att detta skulle minska oönskade graviditeter och därmed kostnader för abortvård.
Fria och säkra aborter är en fråga som i ett globalt perspektiv tillhör de mest kontroversiella samtidigt som de har avgörande betydelse för kvinnors hälsa och jämställdhet. Tillgången till säker abortvård utan fördröjningar och valfriheten mellan medicinska och kirurgiska aborter får inte äventyras i ett land som Sverige år 2015.
Beslut som riskerar att försämra vården för patienter får inte hanteras så lättvindigt som vi nu sett exempel på. Vi kräver en ordentlig analys som bygger på beräkningar av faktiska kostnader för abortvård och att en konsekvensanalys görs i dialog med professionen och vårdgivarna utifrån patienternas bästa.
Amanda Netscher, ordförande RFSU Stockholm
Catharina Zätterström, vårdsakkunnig barnmorska Stockholms Läns Landsting
Cecilia A Lind, ordförande Stockholms barnmorskesällskap
Kristina Gemzell Danielsson, professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och ordförande för FARG (arbetes- och referensgruppen för familjeplanering, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi)
Lena Marions, överläkare och docent, Spesak Gynekologi, Karolinska Institutet Södersjukhuset
Helena Kopp Kallner, biträdande överläkare, med dr, Kvinnokliniken Danderyds Sjukhus
Anna Marsk, verksamhetschef och gynekolog, Ultragyn
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.