”Slå vakt om kompetensen hos undersköterskorna”

Det finns drygt 250 000 undersköterskor och vårdbiträden som skapar trygghet i vardagen för både brukare och anhöriga inom vård och omsorg. En fjärdedel av dem kommer att gå i pension under de kommande fem åren.

Detta är en enorm utmaning för svensk välfärd, för hela den svenska modellen. Om man hör till dem som kan något om vård och omsorg så får man riktigt ont i magen – dessa gruppers yrkesskicklighet är helt avgörande för en god kvalitet inom vård, hemtjänst och äldreboenden. Det är allvar nu!

Därför är det viktigt att vi tänker till och agerar på rätt sätt. Vård- och omsorgsyrken är nämligen inga enkla jobb. Den som hävdar det om undersköterskans eller vårdbiträdets jobb avslöjar en stor okunskap.

I undersköterskans yrkesroll ingår att ansvara för personlig omvårdnad, att stötta människor psykiskt och socialt samt utföra flera medicinska arbetsuppgifter. Att överlämna de arbetsuppgifterna till människor som saknar, eller har bristfällig, medicinsk utbildning eller ännu inte lärt sig svenska är ohållbart. I grund och botten handlar det om patientsäkerhet.

Det är ett absolut krav att anhöriga och brukare känner sig trygga med att de som ger omvårdnad kan kommunicera med brukaren och har kompetens att se förändringar som kräver medicinska insatser.

Så – hur gör vi yrket mer attraktivt så att fler väljer att bli undersköterskor? Och så att fler stannar i sitt yrke? Hur gör vi det möjligt att snabbt få fram många som kan göra jobbet – utan att tumma på kompetensen och riskera patientsäkerheten?

På Kommunals kongress 2016 antogs följande förslag:

• Gör undersköterska till ett legitimationsyrke för att säkerställa kompetensen. Legitimationen ska garantera en bred kunskapsbas som ger kompetens att arbeta inom både äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Detta möjliggör också ett ökat ansvarsområde.

• Inför en tydlig och nationellt formaliserad yrkesutvecklingstrappa med tydligt definierade yrkesroller för både vårdbiträden och specialstundersköterskor.

Förslaget förutsätter att regeringen styr upp utbildningen nationellt. Nuvarande situation leder till att arbetsgivaren har svårt att veta om den personal som anställs har den kompetens som krävs. Det får också absurda inlåsningseffekter för arbetstagaren – den som utbildar sig för ett vårdyrke på komvux i Linköping är inte självklart anställningsbar inom äldreomsorgen i Umeå.

Även vårdbiträdets roll och vilka krav på kompetens som följer av det ska tydliggöras genom nationella krav som verkställs i utbildningarna. En vårdbiträdesutbildning kan levereras inom systemet för arbetsmarknadsutbildning, där kan man också lägga till yrkessvenska när det krävs. Det skulle i sin tur innebära ökade möjligheter att snabbt få nyanlända i jobb i en bransch med stora rekryteringsbehov. Utan inlåsningseffekter eller krav på låga löner.

Utöver detta bör specialistutbildningarna för undersköterskor på yrkeshögskolenivå utvecklas och erbjudas inom fler områden än de som erbjuds i dag.

De centrala punkterna i Kommunals förslag är vi överens om med SKL. Vi är också överens om att stödja förslaget i utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen avseende att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för genomförande av en skyddad yrkestitel för undersköterskor.

Nu har den socialdemokratiskt ledda regeringen bollen. Kommunals förslag innebär ett ansvarstagande för ordning och reda på arbetsmarknaden, och för kvalitet i välfärden. Och det innebär ett nej till förenklade lösningar utifrån bristande kunskaper.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal