Sjukvård
SKL: Psykisk ohälsa är vår tids stora hälsoutmaning
Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, varannan svensk beräknas under sin livstid drabbas i någon form. För att stoppa utvecklingen behövs långsiktiga satsningar som gör det möjligt för kommuner, landsting och regioner att göra ett ännu bättre arbete.
Publicerad: 12 april 2018, 03:20
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det krävs, enligt debattörerna, snabba och genomgripande samhällsförändringar för att sätta stopp för ökningen av psykisk ohälsa.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under tio års tid gemensamt gjort satsningar för att förbättra vården och omsorgen för personer som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Nu krävs långsiktiga satsningar för att göra det möjligt för kommuner, landsting och regioner att göra ett ännu bättre arbete.
Trots stora satsningar från aktörer på alla nivåer och hårt arbete från berörda personalgrupper motsvarar det inte behovet av vård och stöd för de som lider av psykisk ohälsa. Vi ser därför att det krävs både långsiktiga mål och möjlighet till snabba och genomgripande samhällsförändringar för att sätta stopp för ökningen av psykisk ohälsa.
Vi behöver fortsätta att satsa långsiktigt. De ettåriga överenskommelserna mellan regeringen och SKL har varit mycket viktiga, men det faktum att de just gällt endast för ett år i taget har hämmat möjligheten att arbeta långsiktigt. Även Riksrevisionen har konstaterat detta och pekat på att överenskommelserna bidrar till att ”begränsa landstingens förutsättningar att långsiktigt styra vårdverksamheten på ett effektivt sätt med risk för enkla och tillfälliga lösningar på komplexa problem”.
Erfarenheten från flera års utvecklingsarbete inom psykisk hälsa i Sverige och andra länder är också att det arbete som görs ofta är otillräckligt i förhållande till behovet och områdets komplexitet. Om vi menar allvar med ambitionen att komma till rätta med hälsoklyftorna inom en generation är psykisk hälsa ett område som kräver ett massivt och långsiktigt gemensamt ansvarstagande för att skapa förutsättningar för kommuner, landsting och regioner att göra sitt jobba på bästa sätt.
För att möta behoven hos befolkningen är det avgörande att göra breda analyser av befolkningens behov. Utifrån behoven behövs sedan både ett effektivt arbete för att förebygga psykisk ohälsa och öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet. Det krävs också tillgång till kunskap om metoder och arbetssätt och implementering av kunskapen för att ge rätt insatser, på rätt sätt och i rätt tid. Detta arbete ska och måste utföras av kommuner, landsting och regioner, men även den nationella nivån behöver satsa ytterligare som ett komplement till de uppdrag myndigheterna har.
Bland annat Kanada, Nya Zeeland och Finland har genomfört långsiktiga satsningar för att erbjuda ett fortlöpande nationellt fokus på frågor kring psykisk hälsa. Vi gör ett bra arbete idag, men vi kan lära ännu mer av andra.
Ing-Marie Wieselgren, projektchef, Uppdrag Psykisk hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting
Mikael Malm, handläggare för psykiatrifrågor, Sveriges Kommuner och Landsting
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.