Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

SKL: Kommunerna bygger inte bort folkhälsan

Sveriges kommuner tar ett stort ansvar för barns hälsa och idrottande. De investerar allt mer i idrottsanläggningar och strävar efter att göra idrottsaktiviteter tillgängliga för fler. Riksidrottsförbundet ger felaktigt bilden av det motsatta.

Publicerad: 6 oktober 2017, 08:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kommunerna investerar i själv verket, enligt SKL, allt mer i idrottsanläggningar.

Foto: Colourbox, SKL


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaSKRIdrottPlan- och bygglagen

Replik. Enligt Riksidrottsförbundet satsar inte kommunerna tillräckligt på anläggningar där barn och unga kan idrotta.

För att belägga påståendet skriver förbundets ordförande Björn Eriksson att svenska befolkningen har ökat med 14 procent sedan 1990 men att antalet idrottsanläggningar inte har ökat i samma takt. Han hävdar vidare att kommunerna nu måste agera, och en lösning skulle vara att skriva in ordet idrott i Plan-och bygglagen.

SKL håller inte med om vare sig problemet eller den föreslagna lösningen.

Riksidrottsförbundet tolkar inte tillgänglig statistik på ett varsamt sätt, utan hårdrar siffror och fyller i med gissningar. Dessutom har varken Riksidrottsförbundet eller SKL en total bild över hur många idrottsanläggningar det finns i Sverige i dag. Det går därför inte att dra slutsatsen att barns tillgång till idrottsanläggningar försämrats. Framförallt inte i relation till befolkningsutvecklingen.

Menar Björn Eriksson att en konsekvens av minskningen i antalet 0–18-åringarna från 2000 till nu borde innebära att man i motsvarande mån lägger ner anläggningar? Det tycker inte vi.

Däremot har vi fakta på att kommunerna investerar allt mer i anläggningar. År 2000 investerade kommunsverige 1,5 miljarder kronor på anläggningar inom idrott och kultur. År 2016 var den siffran 3,6 miljarder kronor. Kostnaderna för drift av kommunala idrotts- och fritidsanläggningar mer än fördubblades mellan 2000 och 2016, från 5,5 miljarder kronor till 11,5 miljarder kronor. Det byggs nya anläggningar och kommunerna investerar i ombyggnationer så att dagens bestånd kan nyttjas av fler barn och unga.

Det här gör kommunerna samtidigt som de också arbetar för att möta de behov och önskemål som barn och unga har utanför idrottsrörelsens ramar. Kommunerna har en rad olika intressen att se till, så även i sin samhällsplanering.

SKL anser inte att varje sådant intresse ska detaljregleras i lag – en slutsats som till och med stöds i en av Riksidrottsförbundets egna rapporter från 2015 om hur idrottsrörelsens behov kan speglas bättre i samhällsplaneringen. Plan- och bygglagen innehåller redan i dag de möjligheter kommunerna behöver för att kunna planlägga för anläggningar för idrott, vilket ovan nämnda satsningar bevisar.

Vesna Jovic, vd, Sveriges Kommuner och Landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev