söndag28 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Skaplig ekonomi hindrar självmord

I år är det 10 år sedan riksdagen klubbade igenom ett nationellt handlingsprogram för att minska självmord. Det är bra, men det har gjorts alltför lite för att minska självmorden som orsakas av fattigdom och utsatthet, skriver Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.

Publicerad: 3 september 2018, 08:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Många mår psykiskt dåligt av den ekonomiska stressen de lever under.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

HälsaPsykisk ohälsaFattigdomSjälvmord

Det händer att jag hamnar i samtal med förtvivlade människor. De mår psykiskt dåligt, men den främsta orsaken till deras förtvivlan är inte diagnoserna de har, utan den ekonomiska stress de lever under. Det kan gå så långt att de vill ta sitt liv.

Många personer med lägsta nivån av sjukersättningen, tidigare kallad förtidspension, lever på existensminimum och känner sig totalt maktlösa. Andra har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan och kan vara beroende av anhöriga för att få mat och hyra betald.

Samtidigt är det nu tio år sedan som riksdagen klubbade igenom det nationella handlingsprogrammet för att minska självmord. Där står det i klartext att risken för självmord är högre i utsatta grupper såsom de med låg inkomst och låg utbildningsnivå . Ett sätt att minska självmorden i landet är att främja dessa gruppers ”livschanser”, som till exempel genom att förbättra socialförsäkringen och genomföra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vi anser att både den dåvarande alliansregeringen och nuvarande regeringen har brustit i detta. I den statliga utredningen om jämlik hälsa  konstateras att de absolut rikaste i samhället har fått det bättre. Det är inte de med höga löner som har dragit ifrån mest. Utan de stora vinnarna är de med mycket kapital, samtidigt som de disponibla inkomsterna för personer med bidrag eller sjukersättning i princip stått still sedan 1990-talskrisen.

De rödgröna har visserligen under mandatperioden höjt den disponibla inkomsten för personer med sjukersättning, vilket är bra. Men höjningen för dem med garantinivån skedde från en sådan låg nivå att ytterligare höjningar är nödvändiga för att gruppen ska få en dräglig levnadsstandard.

Därtill jagas personer med sjukpenning idag minst lika hårt som under alliansens styre. Försäkringskassan är återigen extremt hård i sina bedömningar och uppföljningar, utan att den sjukskrivne för den sakens skull får vettig rehabilitering. Är du sjukskriven för psykisk ohälsa är det dessutom ofta olämpligt att stressa tillbaks i snabb takt till ett arbete, utan du behöver tid för återhämtning och en försiktig upptrappning, vilket reglerna inte är anpassade till.

Självmord kostar samhället miljarder varje år. Studier visar dessutom att en bättre ekonomi kan minska antalet inläggningar i den psykiatriska heldygnsvården. Det finns alltså samhällsekonomiska vinster att göra. Men viktigast att fundera över är ändå – vill vi ha ett samhälle där människor är så fattiga att de överväger självmord? Eller bör riksdagen genomföra de strategier de har beslutat om?

Alla partier i riksdagen – det är upp till bevis för er. Vi är många fattiga som ska lägga vår röst den 9 september.

Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev