Sjukvård
Sjukhusen behöver bli attraktivare arbetsplatser
Stockholms läns landstings skenande kostnader för inhyrda sjuksköterskor landade förra året på 100 miljoner kronor – en ökning med 33 procent. Det är ett tecken på att saker inte står rätt till i vården och att landstinget måste bli en bättre arbetsgivare.
Publicerad: 26 april 2013, 08:13
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Både patienter och medarbetare vittnar om en pressad akutsjukvård i Stockholms län. Färre sjuksköterskor får allt fler att ta hand om. Bristen på vårdplatser leder till att människor får vänta i korridoren på akutmottagningarna. När ambulansen kommer med nya patienter är sjukhussängarna redan upptagna. Att få jobba i en sådan miljö är inget drömjobb. När arbetsgivaren dessutom vägrar gå med på sökandes lönekrav, blir situationen ohållbar. Vi står nu inför ett bemanningsproblem i vården. Den akuta bristen på sjuksköterskor försöker landstinget hantera genom att hyra in samma sjuksköterskor men för betydligt högre kostnad där vinsten inte går till medarbetarna, utan till bemanningsföretagen.
Inhyrd personal är vanligast inom psykiatrin, och på Karolinska, Danderyd och Södersjukhuset. År 2012 kostade det landstinget 232 miljoner. Det är en ökning med över 30 procent från 2011. Kostnad för inhyrd personal är pengar som kunde användas för att skapa en bättre arbetsmiljö för de som är lojala och trots en tuff arbetsmiljö fortsätter att vara anställd hos landstinget. Det vi betalar till bemanningsföretagen skulle till exempel räcka för att anställa 194 egna sjuksköterskor.
Landstinget måste öka sin attraktionskraft som arbetsgivare. Det är för dyrt, och långsiktigt ohållbart att göra sig beroende av inhyrd personal i en verksamhet där kontinuitet ofta ökar kvaliteten. Miljöpartiet vill minska kostnaderna för inhyrd personal och istället använda de resurserna öka motivationen att ha landstinget som arbetsgivare.
Flera av vårdens yrken är legitimationsyrken. Det betyder att misstag du gör kan leda till att du förlorar ditt jobb och din rätt att utöva ditt yrke. Även om problemen på arbetsplatsen beror på någon annans beslut så kan du bli personligt ansvarig för om något går fel. En sådan situation är inte lockande att hamna i. Risken för misstag ökar när arbetsbördan blir orimligt tung och det inte ens finns tid för matpaus eller toalettbesök. Vi vill satsa extra resurser till sjukhusen, så att det finns vårdplatser i relation till människors behov av vård, så att vårdpersonal slipper skicka hem patienter, neka människor att söka vård eller ge dem vård i en korridor. Fler medarbetare som delar på det arbete som ska göras skapar marginaler för att följa alla hygien- och säkerhetsrutiner.
Det är inte politiken som sätter lönen. Det gör arbetsmarknadens parter. Trots det så finns ett politiskt ansvar för vilka utrymmen det finns att förhandla om till löner. Landstingsfullmäktige antar en budget och hälso- och sjukvårdsnämnden skriver avtal med varje sjukhus. Miljöpartiet vill skapa ekonomiskt utrymme för god löneutveckling för vårdens medarbetare.
Att ha möjlighet att påverka sin arbetstid minskar stress och annan ohälsa. Sjukvården är beroende av människors arbete alla dygnets timmar, året om. Det gör att vi måste ha ett stort utrymme för makt över sin egen tid på sjukhusen. Vi vill göra heltid till en rättighet och deltid som en möjlighet. Vi vill i högre utsträckning att det ska vara möjligt att välja dag- eller nattpass som huvudinriktning i sin tjänst. Vi vill också se över totalarbetstiden och pensionsålder för de som arbetar natt, för att göra det mer intressant för fler och samtidigt vara rädda om hälsan hos dem nattarbetar.
Ledig tid måste få vara tid för återhämtning. När sjukvårdens medarbetare kommer hem efter tuffa arbetspass händer det inte sällan att de får uppmaningar via sms att rycka in och ta extrapass. Det gör det svårt att koppla av under ledigheten. Planeringen av vården måste ske med större framförhållning och med respekt för medarbetarnas rätt till fritid.
En effektiv vård tar till sig nya kunskaper och har en nära kontakt med forskning. Vi vill se fler barnmorskor, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som forskar. Vi vill ge bättre ekonomiska förutsättningar för sjuksköterskor som specialistutbildar sig. Det ska också finnas utrymme för kunskapsutveckling i det dagliga arbetet. Alla ska ha tid att gå på utbildning om nya rutiner. Inom en månad bör alla ha fått samma kunskaper så att inte olika kunskapsnivå hämmar teamarbetet. Vid upphandlad verksamhet ska en del kompetensutvecklingen ske i landstingets regi för att garantera likvärdighet oavsett utförare.
Miljöpartiet anser att landstinget måste slopa det besparingskrav på två procent som akutsjukhusen ska klara varje år. Sjukhusen måste bli mer attraktiva arbetsplatser. Vi kan inte i politiken sitta och göra nedskärningar samtidigt som sjuksköterskor på golvet blir ansvariga för misstag som begås för att de har en för hög arbetsbelastning.
Helene Öberg, oppositionslandstingsråd (MP), Stockholms läns landsting
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.