Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Samordning kan rädda tiotusentals FH-drabbade

Omkring 50 000 svenskar lever med den för många okända sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH). Det är en tyst, ärftligt betingad sjukdom med påtaglig risk för ökad sjuklighet och för tidig död. Vi vill att landstingen prioriterar kunskapsinsatser och ser till att erforderliga resurser finns för att diagnostisera och behandla sjukdomen.

Publicerad: 11 juli 2016, 09:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Om en person med FH inte får behandling ökar risken för tidigt insjuknande i hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp dramatiskt. Foto: Anna Molander/Hjärt-Lungfonden.


Ämnen i artikeln:

LäkareForskning

Tillsammans känner vi ett starkt engagemang kring FH. Trots att antalet svenskar som lever med sjukdomen är lika många som de som har typ 1-diabetes känner få till att FH existerar, inte ens inom sjukvården. I dag beräknar vi att så få som runt fem procent av de drabbade fått diagnos, det vill säga endast 2 500 av 50 000.

Forskning har visat att FH orsakas av en genetisk defekt som medför att leverns förmåga att bryta ned det farliga LDL-kolesterolet är nedsatt redan från födseln. De förhöjda kolesterolnivåerna medför att kolesterol ansamlas på insidan av artärerna och kan redan i tidig ålder leda till åderförkalkning – en viktig bidragande orsak till exempelvis hjärtinfarkt och stroke.

Om en person med FH inte får behandling ökar risken för tidigt insjuknande i hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp dramatiskt. Omkring hälften av alla män med FH drabbas före 50 års ålder och ungefär hälften av alla kvinnor före 60 år. Om personer med FH får diagnos i tid kan de erbjudas en enkel och väl beprövad behandling som gör att de vanligen kan leva ett friskt och normallångt liv. Framgångsrik forskning har lett till kraftigt förbättrade möjligheter, men för att dessa skall ge resultat måste patienterna identifieras.

Det är relativt enkelt att diagnostisera FH. Genom ett blodprov som mäter kolesterolhalten i kombination med några frågor om familjens sjukdomshistoria så kan läkare bedöma om ytterligare utredning och behandling behövs. Eftersom FH är ärftligt innebär det att om en förälder bär på sjukdomen är det 50 procents risk att barnet drabbas. Om FH konstateras så bör också barn, syskon och föräldrar till den drabbade testas.

I oktober 2015 fastställde Socialstyrelsen nya allmänna riktlinjer för hjärtsjukvården: ”Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad, att tidig diagnos och behandling minskar risken för insjuknande och död i ischemisk hjärtsjukdom, och att det råder en underdiagnostik i Sverige.”

Flera läkare har tillsammans med sjukvårdspersonal varit engagerade i Hjärt-Lungfondens Kolla kolesterolet-kampanj med syfte att erbjuda gratis kolesteroltest och sprida kunskap om FH. Den lyckade kampanjen avslutades i juni 2016 efter att 1 623 personer testats runt om i Sverige. Dessutom har hundratusentals fått information om FH. Sammanlagt upptäcktes under kampanjen 103 misstänkta fall av FH.

Tyvärr saknas inom sjukvården både tillräcklig kunskap och nödvändiga resurser för att bekämpa FH. Det finns en stor förbättringspotential för organisation och rutiner inom primär- och specialistvården. Vi vill att landstingen prioriterar kunskapsinsatser och ser till att erforderliga resurser finns för att diagnostisera och behandla FH. På så sätt kan sjukvården – tillsammans med de drabbade familjerna – säkerställa att de nationella riktlinjerna för FH kan tillämpas, och därigenom rädda tusentals liv och bespara ännu fler patienter ett stort lidande.

Varje individ med FH som undgår att få hjärt-kärlsjukdom innebär därutöver en betydande ekonomisk besparing för hela samhället och dessutom minskar trycket på sjukvården.

1.8 miljoner svenskar är drabbade av hjärt-kärlsjukdom och det är fortfarande den främsta dödsorsaken i vårt land. Vi har nu en unik möjlighet att tillsammans göra stor skillnad och desarmera den tickande bomb som FH faktiskt utgör.

Bo Angelin, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Mats Eriksson, professor samt överläkare vid endokrinkliniken och kliniskt Forskningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset

Emil Hagström, kardiolog och forskare vid kliniskt forskningscentrum, Uppsala universitet

Owe Johnson, docent, överläkare och kardiolog vid Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus

Riitta Luostarinen, PhD, överläkare kardiologi Hjärt- och akutmedicinkliniken, Centralsjukhuset Karlstad

Carlo Pirazzi, ST-läkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset kardiologen

Wolfgang Reinhardt, överläkare, SUS Malmö, specialist i internmedicin och kardiologi

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LäkareForskning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev