Så ställer krisen om regionernas styren

Dagens Samhälle har varit i kontakt med regionpolitiker i fem regioner för att få en bild av hur de arbetar under coronakrisen. De senaste månaderna har inneburit dramatiska förändringar för sjukvården. Men de flesta beslut kring de omställningar som gjorts har kunnat fattas på tjänstemannanivå.

– Det är inte politikens uppgift att vara inne och styra på detaljnivå i det som händer här och nu. Vår uppgift är att ligga ett steg före och fatta beslut som ger bra förutsättningar för verksamheten framåt, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande i Västerbotten.

I grannregionen Jämtland Härjedalen resonerar regionstyrelsens ordförande Eva Hellstrand (C) likadant om rollfördelningen.

– Det är i första hand tjänstemännen i vår krisledningsgrupp som ansvarar för det dagliga arbetet med coronasituationen. Men det är viktigt att de håller oss i politiken informerade så att vi kan kliva in om det behöver fattas politiska beslut, säger hon.

Även i de hårt coronadrabbade regionerna Sörmland och Stockholm har krisarbetet i första hand letts på tjänstemannanivå.

– Jag har en tät kontakt med regiondirektören och vi får hela tiden information från tjänstemannaledet. I början pratade jag och regiondirektören tre gånger per dag, nu är det inte lika många gånger per dag, berättar Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Sörmland.

– Arbetet leds av den regionala krisledningsgruppen som leds av hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. De rapporterar till krisledningsnämnden som består av de ordinarie ledamöterna i regionstyrelsens arbetsutskott, berättar Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Stockholm.

Den politiska ledningen har beredskap för att kunna fatta snabba beslut om det behövs.

I Sörmland möts regionstyrelsen varannan vecka och krisledningsnämnden träffas de veckor då det inte är regionstyrelse. Politikerna har bland annat gett förvaltningarna friare ekonomiska tyglar.

– Vi har gett mandat till tjänstemannaledningen att de inte måste hålla sig till de budgetramar som finns för att möjliggöra inköp som behövs i den här krissituationen, säger Monica Johansson.

Den ekonomiska baksmällan för regionerna väntas bli tung efter coronakrisen. Det påverkar deras planering inför nästa år.

– Vi har skjutit upp budgetarbetet som skulle ha påbörjats i vår till i höst för att vänta in den skatteprognos som SKR kommer med då. Det går inte att räkna på de ekonomiska konsekvenserna av det här ännu, berättar Rachel De Basso (S), regionråd med ansvar för sjukvården i Region Jönköpings län.

Innan det går att bedöma de ekonomiska effekterna behöver regionerna också få besked om hur mycket mer pengar som är att vänta från staten. Utöver regeringens löfte om att alla extrakostnader för coronavården ska täckas hoppas regionerna på ersättning för uteblivna intäkter från kollektivtrafiken och stöd för att komma i kapp med inställda operationer.

– Det vore förödande för en liten och ekonomiskt utsatt region som vår annars. Vi var inne på en väg framåt som nu har grävts av, och vi behöver grus från högre ort för att ta oss framåt igen, säger Eva Hellstrand i Jämtland Härjedalen.

– Jag tror att det skulle kunna behövas en fond som regionerna kan söka pengar ur för att bygga upp sjukvården och återskapa de korta vårdköer vi tidigare haft i Sverige, säger Irene Svenonius i Stockholm.

Coronakrisen ser ut att ha lett till större politisk enighet i regionerna. Det bekräftas av de oppositionspolitiker Dagens Samhälle har talat med.

– Vi har inte haft någon politisk oenighet om hur organisationen ska hantera den här krisen. Det är först i efterhand vi kommer att kunna utvärdera vad vi borde ha gjort och inte borde ha gjort, säger Nicklas Sandström (M), oppositionsregionråd i Västerbotten.

I Stockholm säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) att många av de åtgärder som nu vidtagits i form av bland annat fler vårdplatser är i linje med vad S drivit tidigare. Hon är överens med Irene Svenonius om att det kommer att behövas en extern granskning av hur regionen har hanterat krisen. Men på en punkt riktar hon redan nu kritik mot regionledningen: Socialdemokraterna vill att varslen på flera Stockholmssjukhus ska dras tillbaka.

– Att sjukvårdspersonalen i den här situationen, när de har en enorm arbetsbelastning, ska ha ett varsel hängande över sig är fullständigt orimligt, säger Aida Hadzialic.