Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Riskkapitalisternas nya giv: e-hälsa

Publicerad: 26 april 2017, 22:10

Gisela Sitbon är affärscoach på inkubatorn Sting, som stöttar ett trettiotal uppstartsbolag. Hon ser möjligheterna särskilt i det som kallas big data och artificiell intelligens, AI, som används för att hantera komplex vårdinformation.

Foto: Rickard Kilström

De politiska ambitionerna är tydliga och tekni­ken finns – nu flockas privat och offentligt riskkapital kring unga svenska e-hälsobolag. Och senfärdiga landsting och regioner tänker om och börjar öppna för innovationer.


Ämnen i artikeln:

E-hälsaInnovation

Tidigare var det bolag som musiktjänsten Spotify och betalsystemet Klarna som stod i centrum för samhällets mest riskvilliga pengar. Nu flödar miljonerna i stället till unga innovationsbolag inom vård, omsorg och hälsa.

På bara ett drygt år har över 800 miljoner investerats i ett fyrtiotal svenska e-hälso- och innovationsbolag (33 av dem i tabell här intill har fått över 1 miljon kronor), enligt databasen Nordic Tech list, ett projekt som finansieras av Google och ägs av medie­huset Dagens Industri.

Bland investerarna finns allt ifrån riskkapitalbolag, som det Wallenberg närstående EQT Ventures och Spotify­ägaren Creandum, till näringslivsprofiler som Jonas Nordlander, som blev rik på handelssajten Avito, och kändisar som Börje Salming.

Men här finns också offentligt riskkapital från till exempel landsting och regio­ner, innovationsmyndigheten Vinnova och den statliga riskkapitalförmedlaren Almi.

– Nya tekniktrender möter vården, samtidigt som det finns ovanligt gott om riskvilligt kapital, förklarar Gisela Sitbon, affärscoach på inkubatorn Sting, som stöttar ett trettiotal uppstartsbolag och som nyligen var med och öppnade en så kallad företagshubb, H2 Health, för nya e-hälsobolag i Stockholm.

Hon pekar särskilt på utvecklingen av det som kallas big data och artificiell intelligens, AI, som används för att hantera komplex vårdinformation.

– Genom maskinlärning kan läkare, eller patienter, till exempel följa hur olika personer reagerar på läkemedel och behandlingar, säger hon.

Mycket inspiration kommer från dataspelsindustrin som utvecklar tekniker som gör produkter och tjänster användarvänliga. Även erfarenheter från digitala utbildningar används för att möta patienters önskan att ta ansvar för sin egen hälsa.

En annan avgörande faktor för utvecklingen är etableringen av mobilt bank-id, menar Lars Jörnow, rådgivare på riskkapitalfonden EQT Ventures, som ständigt sonderar efter nya projekt att investera i.

– För bara några år sedan gick det inte att över till exempel telefon verifiera vem du var. Det kan du nu. Dess­utom har nästan alla en smartphone, säger han.

Förra året investerade EQT Ventures 55 miljoner i den digitala vårdcentralen Min doktor, och Lars Jörnow säger att det ”absolut” blir fler investeringar i e-hälsobolag.

Men bakom alla satsningar ligger inte bara tekniktrender. Regeringens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) mål att Sveriges ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025 bidrar också till utökade ambitioner.

– Nu inser vårdsektorn att den måste vara mer öppen för förändringar, säger Lars Jörnow.

En snabbväxande global marknad värd 350 miljarder dollar 2025, enligt mobilindustrins branschorganisation GSMA, är en annan faktor. För det är världen som gäller för många svenska e-bolag. Det är enklare än att nå svensk vård.

– Att få in e-hälsotrenden i landsting och kommuner är en monumental utmaning. Vården måste öppna upp så att bolagen kan testa sina produkter i den miljö de ska fungera. I dag blir inte tjänster integrerade i journalsystemen, utan lägger sig som ett lager utanpå, säger ­Gisela Sitbon.

Lars Jörnow tror att svårigheterna att nå ut beror på att ”det är lite trögt i början”.

– Det börjar ofta med en uppstickare som ser en ny lösning på ett erkänt problem, sedan drar det i gång, säger han.

IT-direktör Christer Blom­strand på Landstinget Sörmland håller med om att svensk vård kan vara en svår miljö att ta sig in i.

– Vi måste våga öppna upp för leverantörerna och hitta en form där vi kan arbeta tillsammans för att utveckla nya lösningar, säger han.

Han menar att vårdsektorn många gånger tittar för mycket på teknik i sig och för lite på verksamhetens behov.

– Men jag upplever att det håller på att ändras, och vi försöker tänka mer på att beskriva behoven och resultaten vi vill uppnå, säger Christer Blomstrand.

Ett bolag som har lyckats ta klivet in i den svenska vårdsektorn är Encares. Bolagets system för kirurgiska ingrepp används på 13 svenska sjukhus. Men vägen dit var lång.

– Det var svårt att hitta någon klinik som hade orken att titta på vad vår produkt skulle kunna innebära för dem, framför allt för att de saknade direktiv på landstings­nivå, säger Encares vd Gustaf Nordenhök.

– Landstingen måste lyfta blicken. I stället för att säga att man ska spara 2 procent så kan man säga att här får du en miljon för att hitta besparingar på 10 miljoner kronor som ökar kvaliteten, säger han.

Bolaget Arthro Therapeutics, som ger artrosbehandlingar på nätet, är ett annat bolag som har kommit hela vägen, tack vare kliniska studier, artiklar och CE-märkning.

– Men det är en svår marknad. Du kan inte bara ta fram en produkt och sälja, utan måste samarbeta med vården, säger grundaren Leif Dahlberg, professor i ortopedi.

För andra bolag är Sverige knappt aktuellt alls. Flow Neuroscience produktutvecklar i Shenzhen i Kina fram till sommaren, hos en så kallad startup-accelerator, Hax.

– Det ger oss ett gigantiskt nätverk av leverantörer, fabriker och ingenjörer som gör utvecklingen enklare och billigare, säger grundaren Daniel Månsson.

Produkten som han och kollegan Erik Rehn, som är teoretisk neurovetare, utvecklar är en medicinfri behandling mot depression via en app och ett headset för stimulering med mycket svag ström.

– Vi samarbetar med akademiska instanser som är kopplade till primärvården. Att direkt samarbeta med svensk vård upplever vi är svårare, säger Daniel Månsson.

Margaretha Levander

Ämnen i artikeln:

E-hälsaInnovation

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev