Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

”Riktlinjerna lyfter tydligt fram alternativ till KBT”

Socialstyrelsen delar inte farhågan om en alltför stor likriktning i rekommendationerna vad gäller vård vid depression och ångest. De preliminära nationella riktlinjerna lyfter fram ett flertal olika psykologiska behandlingar för olika patientgrupper.

Publicerad: 15 augusti 2017, 12:52

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Att det bör finnas andra alternativ än KBT är ett tydligt budskap i riktlinjerna.”


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsaPsykiatriFolkhälsaSocialstyrelsen

REPLIK Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ångestsyndrom. Risken att insjukna i en depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män, enligt Socialstyrelsens lägesrapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård 2016.

Hälso- och sjukvården ska prioritera sina insatser utifrån patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten. Ett stöd för detta är Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som ska bidra till en god och jämlik vård som utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna rekommenderar de terapiformer som har visat sig ge störst nytta till olika patientgrupper. De baseras på internationell forskning och har sammanställts och värderats av ett sextiotal experter.

Socialstyrelsen delar inte debattörernas farhåga om en alltför stor likriktning i rekommendationerna. De preliminära nationella riktlinjerna lyfter fram ett flertal olika psykologiska behandlingar för olika patientgrupper, såsom interpersonell psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Att KBT lyfts fram tydligast beror på att det i studier av hög kvalitet visat sig vara den mest effektiva formen.

Att det också bör finnas andra alternativ är ett tydligt budskap i riktlinjerna. Det är också viktigt att komma ihåg att rekommendationerna är på gruppnivå, vilket innebär att det alltid kan finnas enskilda patienter som behöver annan behandling än den som har starkast rekommendation.

Kritik har även riktats mot att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest skiljer sig omotiverat mycket från rekommendationerna i jämförbara länder. Därför undersöker myndigheten just nu om det stämmer. Analysen kommer tillsammans med värderingen av nya studier samt inkomna synpunkter under remisstiden att ligga till grund för slutversionen av riktlinjerna som publiceras senare i höst.

Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen

Anders Berg, projektledare Socialstyrelsen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev