Regeringen bryr sig inte om ungas psykiska ohälsa

Socialstyrelsens rapport över hur den psykiska ohälsan utvecklat sig de senaste tio åren är alarmerande. Den psykiska ohälsan hos barn 10-17 år har ökat med över 100 procent samt med 70 procent bland unga vuxna 18-24 år. Det handlar om totalt 190 000 barn och unga vuxna. Utvecklingen går åt helt fel håll - och regeringen har misslyckats med att stävja utvecklingen.

Samtidigt som regeringen säger sig vilja ta krafttag mot den psykiska ohälsan har antalet barn som väntat längre än 30 dagar på insats från BUP mer än tredubblats sedan 2014. Det är ett mycket stort misslyckande från regeringen. Psykisk ohälsa kommer år 2030 att vara den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Därför är det särskilt oroväckande hur regeringen tillåtit köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) att växa kraftigt.

Varannan skola brister dessutom i det förebyggande elevhälsoarbetet enligt Skolinspektionens granskning. Tusentals barn far illa för att barn- och ungdomspsykiatrin inte håller måttet. I dag måste man vara väldigt frisk för att vara sjuk i Sverige. Så kan det inte få fortsätta vara.

Skolhälsovården är inte jämlik i Sverige. Från att det tidigare fanns tydliga direktiv, är det idag upp till respektive skola vilken hälsovård eleverna har tillgång till. Elevhälsa kan innebära allt från specialpedagog till kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare – allt är upp till rektorn och inget tydligt regelverk styr detta.

Dagens system innebär i praktiken att rektorn, som är ansvarig för skolan och elevhälsan, även löser medicinska frågor utan att ha en medicinsk utbildning. Skolor måste ha tydliga rutiner för att tidigt uppmärksamma barn och unga i riskzonen. Samtidigt är undervisning skolans huvudsakliga uppdrag, medan vården ska vårda. Därför måste ansvaret för psykiatrin vara skilt från skolan.

Betalar vi världens högsta skatter ska vi också kunna förvänta oss vård i världsklass - när den behövs. Det kan vi inte idag. Ångest kan komma krypande när som helst på dygnet och därför får inte vården vara längre bort än ett telefonsamtal. Men under den socialdemokratiska regeringen har vägen till hjälp blivit längre.

En tillgänglig vård är central. Valfriheten i välfärden borde försvaras och byggas ut. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniker borde få drivas av såväl privata som offentliga aktörer. Då kan vården i ännu större utsträckning anpassas efter den som är sjuk samtidigt som köerna kan minska. För personer som är psykiskt sjuka kan valfrihet vara helt avgörande faktor för att bli frisk.

Psykiatrin måste dessutom ha samma krav och möjligheter som all annan hälso- och sjukvård. Inom vården finns en grundprincip att patienten ska få vara med och påverka sin behandling. Det här är särskilt viktigt vid psykiatriska behandlingar. Forskning visar att relationen mellan patient och behandlare är det mest avgörande för resultatet av behandlingen. Patientmakten borde vara en självklarhet också inom psykiatrin, därför är det särskilt viktigt med en mångfald av aktörer.

Socialdemokraterna har försämrat vården för alla med psykisk ohälsa. Det kan vi aldrig acceptera - Sverige behöver ett maktskifte i höst.

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet