Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

”Personer med skyddad identitet faller mellan stolarna i vården”

Publicerad: 27 december 2021, 12:00

”Det här är en fråga som har varit uppmärksammad väldigt länge och det har funnits många utredningar kring detta men det har ändå inte skett någonting”, säger Johan Vamstad som nu kräver åtgärder för en säkrare vård för personer med skyddad identitet.

Foto: Markus Crépin Sundström

Sjukvården för personer med skyddad identitet har stora brister. Det konstaterar två forskare som nu kräver nationella riktlinjer.


Ämnen i artikeln:

ForskningVåld i nära relationerHemlöshetSocialstyrelsenIVOSkatteverketVåld mot kvinnor

Det är forskaren Johan Vamstad och forskningsassistenten Hanna Karlsson vid Ersta Sköndal Bräcke högskola som lyfter frågan om hur sjukvården fungerar för personer med skyddad identitet. De arbetar i forskningsprojektet ”Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet” och har då träffat personer med skyddad identitet som slagit larm om brister i sjukvården. De valde på måndagen att gå ut i en artikel på DN debatt där de kräver åtgärder.

– Det här är en fråga som har varit uppmärksammad väldigt länge och det har funnits många utredningar kring detta men det har ändå inte skett någonting, säger Johan Vamstad till Dagens Samhälle. 

Bristerna handlar både om risken för att få sin skyddade identitet röjd i vården och att denna grupp inte får tillräckligt god sjukvård. I sin debattartikel pekar de särskilt ut Region Stockholm. Där har det enligt forskarna inte införts några enhetliga rutiner trots att revisorerna redan för tio år sedan varnade för att personer med skyddat identitet kunde få den röjd i sjukvården. 

Varför går det så trögt i den här frågan?
– Det är inte lätt att garantera folks identitet i vården, det är väldigt många vårdinstanser, det är olika nivåer och olika utförare. Man kan också tänka sig att man har betraktat det här som en marginell grupp. Men vi vill peka på att det är en kraftigt växande grupp människor. 

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har gruppen med skyddad identitet på tio år växt från omkring 12 000 till 23 000 personer i dag. Johan Vamstad vill se nationella riktlinjer för hur sjukvården hanterar gruppen och konstaterar att det ser väldigt olika ut i dag. 

Vilka är de största riskerna när man gör på olika sätt i vården?
– Att människor med skyddat identitet faller mellan stolarna. Det finns fungerande rutiner här och var. Men de har olika erfarenheter från olika institutioner och vågar inte ta chansen. Då låter man bli att söka vård och saker blir värre än de hade behövt bli. 

Vad skulle förändras med nationella riktlinjer?
– Då skulle man få en enhetlighet. Det finns ingen grundtrygghet när det görs på olika sätt på olika ställen. Folk flyttar ju också. 

Johan Vamstad tror inte att regionerna klarar av att lösa problemen själva utan det krävs enligt honom att ansvariga myndigheter samarbetar för att ta fram riktlinjer som regionerna sedan måste följa. 

– Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Skatteverket har olika ansvar. Man skulle behöva ta ett brett grepp i form av en utredning om hur man samordnar detta. Vi vill lyfta upp problemet, sedan lämnar vi gärna till de som är mer insatta i systemet att utveckla hur det ska fungera. 

LÄS MER: Alla politiker och anställda utbildas om våld mot kvinnor 

Samuel Åsgård

Reporter

sa@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev