Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Patienter med sällsynta diagnoser särbehandlas

Sättet på vilket patienter med sällsynta sjukdomar hamnar i kläm och nekas behandling bara för att de råkar bo i fel landsting är ett orimligt inslag i sjukvården. Även dessa patienter har rätt till en jämlik vård, skriver riksdagsledamöterna Penilla Gunther (KD) och Anna-Lena Sörenson (S).

Publicerad: 26 februari 2014, 10:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FinansieringsformerLäkemedelInnovation

Skottdagen kallas också Sällsynta dagen, och infaller senare i den här veckan: Den internationella dagen för sällsynta sjukdomar, sjukdomar som är livshotande eller svårt handikappande och som berör små patientgrupper. Ansvariga läkare som vet att det finns bättre och mer effektiva behandlingar att sätta in för att ge patienten med en sällsynt sjukdom bästa möjliga vård, kan ibland stoppas av olika finansieringsskäl. Eller för att patienten bor i ”fel” landsting, ett landsting som valt att inte subventionera just den behandlingen. Om patienten hade ett annat postnummer vore möjligheten större att få en behandling som förbättra och förlänga livet.

Situation är orimlig, och innebär att både patient och läkare hamnar i kläm vilket inte är försvarbart.

Särläkemedel är oerhört viktiga i behandling av sällsynta sjukdomar där patienterna oftast saknar andra behandlingsalternativ. Tittar vi på tillgången på effektiv behandling av sällsynta sjukdomar ser det olika ut beroende på vilket landsting patienten bor i. Exempelvis varierade kostnaden under 2010 för särläkemedel mellan 57 och 136 kronor per invånare mellan landstingen. Lägg därtill att besluten kring rekommendationer av läkemedel samt finansiering ser fundamentalt olika ut. Det blir då förståeligt att det kan bli orimligt belastande för en specifik landstings- eller klinikbudget om det uppstår ett stort och ojämnt antal patienter med sällsynta sjukdomar i ett och samma område.

Målet för den svenska hälso- och sjukvården är ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Ett mål vi i dag inte uppfyller. Det är tydligt att Sverige behöver ett nytt centralt finansieringssystem som uppmuntrar till uppfinningar, forskning, framtagande av nya behandlingar och investeringar. Innovationer som sedan ska komma patienterna till del och som säkerhetsställer att även de mest utsatta får en jämlik vård. Vi som riksdagsledamöter är vill medverka till en sådan förändring men förstår att en sådan omläggning kommer ta tid, inte minst med tanke på det självstyre som landstingen har. Sverige som land - landstingen och staten i samarbete - måste därför säkerhetsställa att enskilda patienter under tiden inte hamnar i kläm. Patienter med sällsynta sjukdomar ska inte bli nekade den bästa möjliga behandlingen bara för att systemet har brister.

I det kortsiktiga perspektivet, vilket kan vara livsavgörande för en person med en sällsynt sjukdom, bör det därför avsättas centrala resurser så även dessa patienter får den vård som de har rätt till. På det sättet skapar vi en jämlik sjukvård som kan vara ett föredöme för andra länder och en självklar rättighet för alla.

Penilla Gunther, riksdagsledamot (KD)

Anna-Lena Sörenson, riksdagsledamot (S)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News