Pandemieffekt: Här minskar antibiotikan mest

Folkhälsomyndigheten har sammanställt antibiotikaförskrivningen i landet under perioderna augusti 2019–juli 2020 och augusti 2020–juli 2021. Statistiken visar att antalet antibiotikarecept per tusen invånare minskade med 16 procent under den senare perioden. 

Mest har förskrivningen minskat i Västernorrland med en nedgång på 19 procent. Strax därefter kommer Uppsala och Stockholm med en minskning på 18 procent vardera. Kalmar har haft den lägsta nedgången, 11 procent.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt beror den minskade förskrivningen på coronapandemin. Smittskyddsåtgärderna mot covid-19 har även minskat spridningen av andra infektioner och därmed antibiotikaförskrivningen. 

Den bilden delas av Ove Andersson, allmänläkare i Uppsala som jobbar i regionens Stramagrupp för en hållbar antibiotikaförskrivning. 

– De åtgärder som pandemin har lett till har inneburit att vi har sett en kraftig minskning av förskrivningen, konstaterar han. 

Uppsala tillhör de regioner som har minskat förskrivningen mest under pandemin och är också bland dem som har lägst förskrivning totalt. Det senare är en konsekvens av ett långsiktigt arbete enligt Ove Andersson. 

– Vi har lokalt antibiotikaansvariga läkare på varje vårdcentral. Och varje vårdcentral har ett uppdrag från regionen att jobba med de här frågorna i samverkan med Strama. De redovisar sitt eget arbete och identifierar de utvecklingsområden de har och jobbar med dem, berättar han. 

För första gången nås nu det nationella målet om högst 250 recept per tusen invånare och år. Samtliga regioner klarar detta mål. Bäst till ligger Västerbotten med 180 recept under augusti 2020–juli 2021. Gotland är sämst med 242 recept (se tabell nedan). 

Därmed är det inte självklart att arbetet framöver ska fokusera på att få ner förskrivningen ytterligare. 

– För mig är det inte lika tydligt längre att det primära målet ska vara att förskrivningen ska minska. Men vi kommer att behöva fortsätta jobba för att öka medvetenheten kring de här frågorna, säger Ove Andersson.  

Pandemin har också fört med sig att antalet fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens har sjunkit. Ove Andersson ser ett samband med den minskade förskrivningen och smittskyddsåtgärderna.

– Hur stor andel av bakterierna som utvecklar resistens är i väldigt hög grad beroende av hur stora volymer antibiotika som cirkulerar hos människor, djur och i livsmedel. Åtgärderna under pandemin har lett till att smittspridningen och utbytet av bakterier oss människor emellan har minskat och då sprids inte de multiresistenta bakterierna i befolkningen lika mycket, säger han.