Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Otydlig rekrytering av underläkare skapar frustration

Många läkarstudenter upplever att det är nästan omöjligt att få besked om behovet eller vad som krävs för att få ett sommarvikariat, eller ett vikariat i väntan på en AT-tjänst. Det gynnar inte vården.

Publicerad: 26 oktober 2017, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Tobias Wahlqvist


Ämnen i artikeln:

LäkarePersonalbrist

Brister i planering och otydlighet i rekryteringsprocesserna för underläkarvikariaten skapar frustration hos våra medlemmar. Det ger också arbetsgivarna dåliga förutsättningar att planera för en god och säker vård och att anställa den person som är mest kvalificerad för jobbet.

Sommarvikariaten tillsätts på många olika sätt. Det vanligaste är att det görs direkt av kliniken. Rekryteringen sker någon gång mellan augusti året innan och maj samma år. Exakt när under perioden som varje enskild klinik gör sin rekrytering är mycket svårt att veta. Det går heller inte att få svar på om kliniken ens har behov av underläkare och vem man i så fall ska kontakta. Ofta tvingas man helt enkelt ringa och hoppas på att man varken ringde för tidigt eller för sent.

Har man turen att kontakta rätt person i rätt tid uppstår nya problem. Eftersom tjänsten aldrig har blivit utlyst finns ingen formell beskrivning av krav eller meriterande erfarenheter. Det går därför inte att veta vilka egenskaper som efterfrågas eller om man är kvalificerad för arbetet. Dessutom saknas information om den fortsatta processen.

Sammantaget gynnar detta studenter som i förväg har kontakter hos respektive klinik. Tillsättningarna riskerar att bli godtyckliga och handlar mer om kontakter än kompetens och meriter. Att inte ha tydliga anställningsrutiner för läkartjänster uppmuntrar till nepotism.

Systemet hämmar dessutom geografisk rörlighet av läkare eftersom tillsättningen ofta sker av studenter med lokal anknytning. Offentlig utlysning skulle uppmuntra till utbyte mellan regioner och det utvecklings- och erfarenhetsutbyte som det innebär. Ett anställningssystem som gynnar goda meriter uppmuntrar även studenterna att göra det lilla extra som i förlängningen kan öka kvaliteten i vården.

De allra yngsta kollegorna, utan kontakter eller kännedom om hur rekrytering brukar gå till, blir mer utsatta och behöver mer stöd. Samtidigt finns mycket att vinna på att utveckla rekryteringsprocessen för den gruppen. Unga läkare kommer att bära med sig sina erfarenheter under hela karriären och därför är det gynnsamt att lägga grund till nya synsätt just här. Satsningar som underlättar geografisk rörlighet gör sig dessutom bäst i den här gruppen.

Trots att de formella kompetenserna ibland är väldigt lika måste det vara dessa som avgör. Mjuka värden, som förmåga till gott patientbemötande, problemlösningsförmåga och teamarbete kan förstås också vara meriterande förutsatt att de värderas på likvärdigt sätt. Inspiration finns att hämta både från näringslivet och internationellt samt Sveriges yngre läkares förening, SYLF:s arbete med ”Schysst rekrytering”. Infrastrukturen för offentlig utlysning finns redan på plats. Både sjuksköterskornas och undersköterskornas vikariat utlyses sedan länge i betydligt större utsträckning, och några regioner har även börjat utlysa sina underläkarvikariat.

För underläkare vill vi se att arbetsgivarna:

• tar fram skriftliga kriterier för vilka faktorer som anses meriterande vid rekryteringen.

• utlyser tjänsterna offentligt, och meritkriterierna ska framgå i utlysningstexten.

• genomför strukturerade intervjuer.

• ska kunna visa att de som kallats till intervju och anställts har bäst meriter utifrån de kriterier som framgått vid utlysningen.

Vi vill uppmuntra de landsting som inte redan har skapat en transparent rekrytering av alla underläkarvikariat att genast göra det. Det skulle spara resurser för alla parter och minska den förlegade nepotismen. Att personen med bäst kompetens anställs gynnar patientsäkerheten, professionerna och vården.

Alexander Tejera, ordförande, Sveriges läkarförbund Student

Hanna Nilsson, ledamot Förbundsstyrelsen, Sveriges läkarförbund Student

Hanna Sundström, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Lund

Andreas Magnusson, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Göteborg

Desirée Ernestad, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Linköping

Emil Bluhme, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Stockholm

Hanna Fjeld, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Örebro

Karin Berg, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Uppsala

Karin Stenvall, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Umeå

Marcus Andersson, ordförande, Sveriges läkarförbund Student Utland

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LäkarePersonalbrist

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev