Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Ojämlik vård slår mot fattiga barn

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Samtidigt har ekonomiskt utsatta familjer svårare att hantera psykisk ohälsa. Den ojämlika vården leder till att barn i dessa familjer får sämre möjligheter att klara skolan och komma ut i arbetslivet. Dessutom försvåras den sociala rörligheten och de ekonomiska klyftorna i samhället förstärks, skriver tre forskare.

Publicerad: 18 december 2014, 04:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Risken är stor att barn med psykisk ohälsa inte får den vård och det stöd de behöver.

Foto: Ingvar Karmhed


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsaBarnfattigdomEkonomiskt biståndFolkhälsoarbete

I en ny forskningsrapport, Hellre rik och frisk − om familjebakgrund och barns hälsa (SNS Förlag), har vi studerat sambandet mellan barns hälsa och föräldrarnas sociala och ekonomiska situation och hittat ett starkt samband. Detta samband gäller för ett stort antal diagnoser och särskilt för psykisk ohälsa. Att den psykiska ohälsan ökar bland tonåringar finns belagt i många studier. En viktig fråga är om den ökning som syns i forskningen faktiskt representerar en objektiv försämring av unga människors psykiska hälsa och inte bara avspeglar en allmän trend i att man i dag pratar mer om dessa typer av problem. Vi finner dock stöd i flera studier att ökningen i psykisk ohälsa faktiskt reflekterar att unga mår sämre.

I vår studie ser vi paradoxalt nog att inskrivning på sjukhus och medicinering för psykisk ohälsa inte har ökat lika mycket för barn i hushåll där föräldrarna har låg inkomst och utbildning. Detta kan vara ett oroande tecken på att barnen i dessa familjer inte söker eller får tillräcklig vård. Det är därför angeläget att undersöka om det finns ett mörkertal i psykisk ohälsa i familjer med låg social status och vad som i så fall kan göras åt det.

Det finns ett starkt samband mellan å ena sidan psykisk ohälsa och å andra sidan skolprestationer och välfärd som ung vuxen. Problemen tenderar att följa med upp i åldrarna. Bara 60 procent av barnen med psykisk ohälsa uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87 procent av de barn som aldrig har varit inskrivna på sjukhus. Detta gäller för både flickor och pojkar.

Psykisk ohälsa kan alltså få långsiktiga konsekvenser för inträdet på arbetsmarknaden och sannolikheten att ta emot ekonomiskt bistånd ökar. Av dem som varit inskrivna för en psykisk diagnos har 17 procent ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder, medan andelen är 4,7 procent bland barn som inte varit inskrivna. Dessutom är konsekvenserna allvarligare för barn från ekonomiskt utsatta familjer, vilket skulle kunna bero på att man i dessa familjer har särskilt svårt att hantera barnens sjukdom. Det finns därmed särskild anledning att utforma samhällets insatser för barn som drabbats av psykisk ohälsa på ett sådant sätt att de får möjlighet att klara av skolan.

En ojämn fördelning av vård för psykisk ohälsa riskerar att förstärka ekonomiska klyftor. De som möter våra barn i första linjen, det vill säga i skolhälsovården och primärvården, måste bli bättre på att fånga upp barn som är socialt eller ekonomiskt utsatta. För varje barn måste det finnas en vuxen som tar ansvar. Vi måste fråga föräldrar som söker ekonomiskt bistånd om hur deras barn mår, annars riskerar barn som mår dåligt att falla mellan stolarna. I dag når den generella hälsovården och det förebyggande arbetet inte fram till de mest utsatta barnen i önskvärd utsträckning.

I vår rapport har vi bland annat särskilt studerat hälsan hos barn i familjer med ekonomiskt bistånd och funnit att dessa barn mår sämre än andra barn. Om barns hälsa till stor del bestäms av uppväxtvillkor och familjebakgrund försvåras social rörlighet och initiala orättvisor riskerar att bli bestående.

Statsminister Stefan Löfven lyfte i sin regeringsförklaring upp frågan om att allt fler unga mår dåligt i dag. Han vill därför att bland annat psykiskt sjuka ska få bättre möjlighet till vård, boende, rehabilitering och sysselsättning. Regeringen kommer också att tillsätta en kommission för jämlik hälsa och målet är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Vi välkomnar detta initiativ och vill härmed uppmana den nya kommissionen att ta till sig slutsatserna i vår rapport. Risken är nämligen stor att barn med psykisk ohälsa inte får den vård och det stöd de behöver, något som får långtgående negativa effekter både för individer och samhället i stort.

Eva Mörk, professor Uppsala universitet

Anna Sjögren, docent IFAU

Helena Svaleryd, docent Uppsala universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev