”Nya riktlinjer ökar det mänskliga lidandet”

I Läkartidningen (8/6) lyfter fyra forskare fram skarp kritik mot Socialstyrelsens remissversion av nya Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, dec 2016. Forskarna påpekar att Socialstyrelsen, tvärtemot aktuell forskning, internationella riktlinjer och framgångsrik mångsidig vård i andra länder, vill införa en ensidig vård i Sverige som i huvudsak ska bestå av KBT samt psykofarmaka och elbehandling. De är inte ensamma om att ge skarp kritik. Som representanter för några av de remissvar som inkommit från forskare, yrkesföreningar, patientorganisationer, landsting och regioner stämmer vi in i den kritiken.

Förslaget till riktlinjer innebär att man i princip tar bort möjligheten till psykoterapi, förutom mycket korta insatser av manualbaserad KBT. Det innebär att även den form av samtalsbehandling/psykoterapi som idag finns inom offentlig vård, i form av psykodynamisk psykoterapi, familjeterapi och andra utprövade former av psykoterapi, kommer att i stort försvinna. Detta trots att forskning visar att 75 procent av patienterna med psykisk ohälsa föredrar psykoterapi framför psykofarmaka.

Sverige blir med förslaget unikt på ett negativt sätt bland jämförbara länder, med en vård där enbart de som kan betala själva kommer att ges möjlighet till kvalificerad psykoterapi, samtidigt som alla andra med psykisk ohälsa hänvisas till enbart korta insatser, psykofarmaka och elbehandling. Det gäller inte minst barn och unga som drabbas hårt av förslaget.

Så gott som samtliga remissinstanser är starkt negativa till ensidigheten i förslaget, till bristen på vetenskapliga stöd och till bristen på transparens i arbetet. Flertalet remissinstanser påtalar också en uppenbar brist på kunskap och lyhördhet i Socialstyrelsens riktlinjer. Man lyfter fram att förslaget, om det genomförs, skulle innebära en kraftigt försämrad vård - till priset av ökade samhälleliga och mänskliga kostnader.

Förslaget gav kraftfulla reaktioner i de närmare 90 remissvar och en namninsamling från psykoterapipatienter med över 11 000 underskrifter och 500 patientberättelser. Flera tunga remissinstanser, som SSR, forskare från KI, Lunds, Uppsala, Lund, Stockholms och Linköpings universitet och flera större patientorganisationer anser att förslaget är så pass bristfälligt att det bör dras tillbaka och omarbetas i sin helhet. Kritiken kan sammanfattas på följande sätt: Ett 20-tal forskare från olika universitet påtalar samstämt att riktlinjerna är direkt felaktiga och inte stämmer med aktuell forskning och riktlinjer i andra länder.

Flera större patientorganisationer påtalar att riktlinjerna är för ensidiga och minskar möjligheten till olika typer av psykoterapi. Ett 20-tal yrkesföreningar påtalar att riktlinjerna är för ensidiga och de bör omarbetas, helt eller delvis. Riktlinjernas utformning är allt för snäva och tillgodoser inte patienters behov av olika terapier och terapilängder anser flera regioner och landsting.

Under åren 2010-2016 ökade förskrivningen  av neuroleptika till barn med 67 procent, förskrivningen av lugnande medicin ökade med 70 procent samt antidepressiv medicin upp till 100 procent, enligt Socialstyrelsen. Konsumtionen av psykofarmaka i Sverige kostar 2,4 miljarder kronor. Enligt OECD har Sverige i dag en av världens hösta konsumtion av antidepressiv medicin, cirka 10 procent av befolkningen. Det är 60 procent mer än i Tyskland och cirka 40 procent mer än i Norge.

Vi är starkt oroade över denna utveckling. Socialstyrelsen bör ompröva riktlinjerna och utgå ifrån internationell forskning samt ett mer relevant perspektiv på psykisk hälsa/ohälsa.

Anne Marie Brodén, ordförande S:t Lukas Sverige

Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

EvaMari Eneroth-Säll, ordförande Psykoterapicentrum

Karin Wedne, studierektor Ersta Sköndal Bräcke högskola