Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Nya läkemedel sållas bort på patienternas bekostnad

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket lägger allt för stor vikt vid kostnaden när de bedömer nya mediciner och behandlingar. Behovet hos enskilda patienter och deras livskvalitet väljs bort till förmån för kostnadseffektivitet och budgetramar.

Publicerad: 5 februari 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelsförmånerLäkemedel

Blir du lönsam lille vän, undrade konstnären Peter Tillberg i början av 1970-talet med sin målning av fjärdeklassare i en skola i Simrishamn. Knappast hade han svensk sjukvård på 2010-talet i tankarna. Men hans perspektiv är mer aktuellt än någonsin.

Det som i dag avgör om en patient ska behandlas mot sin sjukdom eller inte, är om behandlingen är lönsam. Om behandlingen är alldeles för dyr så avstår inte sällan sjukvården. På myndighetssvenska kallas det ”kostnadseffektivitetsprincipen” och är en av tre principer för den svenska sjukvården. Den övergripande principen om människovärdet är alltså reducerat till en matematisk formel.

Myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som har till uppgift att utvärdera läkemedlens kostnadseffektivitet säger om sitt uppdrag: "Vårt mål är att få ut så mycket hälsa som möjligt för de skattepengar som går till mediciner och tandvård". TLV konstaterar även att: "Beslut som fattas inom hälso- och sjukvården görs inte enbart utifrån kostnadseffektivitet utan även utifrån en etisk plattform med ytterligare två grundläggande principer:
• Människovärdesprincipen. Innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 
• Behovs- och solidaritetsprincipen. Innebär att resurserna i första hand bör fördelas till de områden där behoven är som störst
."

Jag befarar dock att det i dag bara är en av dessa tre principer som gäller.

Låt mig ge ett exempel. TLV har nyligen presenterat en utvärdering av ett så kallat särläkemedel – Soliris, mot den sällsynta och livshotande blodsjukdomen PNH. TLV säger i utvärderingen att "Solirisbehandling ökar överlevnaden och medför en stor livskvalitetsvinst för PNH-patienter." Och att ”resultat från en långtidsstudie av PNH-patienter i Leeds mellan år 2002 och 2010 indikerar att patienter som behandlades med Soliris har en överlevnad som motsvarar den för normalpopulationen.” Ändå är man negativt inställd till att läkemedlet ska få användas till denna sällsynta patientgrupp, på grund av kostnaden.

I ett panelsamtal på en konferens där jag nyligen deltog, kom den bilden och verkligheten tydligt fram när TLV:s representant slog fast att läkemedel som inte är kostnadseffektiva, inte bör användas - även om de medför en avsevärd förbättring av patienternas livskvalitet. Och om patienten framhärdade skulle det avgöras i rätten på grund av kostnaden. Vi var många som häpnade, men TLV:s representant stod fast vid sitt uttalande.

I Storbritannien, med myndigheten NCG, har man valt att se till det som är viktigast för ett läkemedel, det vill säga vilken positiv effekt det har för patienten – förhöjd livskvalitet och/eller förlängt liv. Inte i första hand om det är kostnadseffektivt.

Regeringen har gett myndigheten för vårdanalys i uppdrag att värdera vilken nytta de hälsoekonomiska utvärderingarna av läkemedel utanför subventionen har inneburit för de olika intressenterna och då ”framförallt för patienterna och landstingen”. Analysen kan i dag endast vara att utvärderingarna inte gynnat patienterna eftersom TLV:s utvärderingar inneburit att patienter nekats tillgång till läkemedel som avsevärt förbättrat deras livskvalitet.

Det oroande i dag är att TLV lägger så stor vikt på kostnadseffektiviten och att landstingens expertgrupp och slutligen de som rekommenderar att ett läkemedel används, NLT-gruppen, väljer bort människovärdet till förmån för budgetramarna. Kvar blev alltså kostnadseffektiviteten, patienternas behov och människovärde föll bort.

Penilla Gunther, riksdagsledamot (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev