Nu tittar vi närmre på förluster i välfärden

Alla skåningar har rätt att välja vårdcentral och ungefär fyra av fem skåningar har valt att göra det. Enligt en rapport från Konkurrensverket (”Etablering och konkurrens bland vårdcentraler”, 2014) är det rykte, läkartäthet och bemötande som är de viktigaste konkurrensmedlen bland aktörerna.

Konkurrensverket konstaterar: ”att ryktet har så stor betydelse för vårdcentralerna innebär att en vårdcentral inte utan konsekvenser kan erbjuda patienten en sämre upplevd kvalitet i primärvården, då riskerar vårdcentralen att tappa patienter till konkurrerande vårdcentral. Därför rankas även bemötande högt av vårdcentralerna. Omtanken om vårdcentralens rykte är kvalitetsdrivande i vården”.

De vårdcentraler som på längre sikt har de mest nöjda patienterna ska också få störst intäkter. Ändå pratas det alltför ofta om att vinster i välfärden skulle vara ett problem. Men vi behöver prata om det verkliga problemet, förlusterna. När verksamheter drivs ineffektivt så kostar de skattebetalarna mer pengar utan att patienterna får bättre vård.

Vitsen med fritt val av vårdcentral och fri etableringsrätt för olika aktörer att starta nya vårdcentraler är för att patienterna ska välja de bra vårdcentralerna och välja bort de dåliga. Men om de vårdcentraler som har dålig ekonomi på grund av att patienterna väljer bort dem tillåts gå med underskott en längre tid så fungerar inte konkurrensen som den ska och de välfungerande vårdcentralerna missgynnas.

Som regionpolitiker är vi ytterst ansvariga för att hälso- och sjukvården i Skåne fungerar bra. Men hittills har det varit svårt för oss att få tillräckligt med information om vårdcentralernas ekonomi för att vi ska kunna fatta beslut om hur primärvården med vårdcentralerna ska utvecklas.

På det senaste sammanträdet med hälso- och sjukvårdsnämnden fick vi tillsammans med våra kollegor i Allians för Skåne genom vårt krav på att alla enskilda vårdcentralers underskott för de senaste åren ska redovisas för oss politiker. Det har vi inte fått tidigare trots att detta har efterfrågats av enskilda ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Det är inte bara de offentliga vårdcentralerna som går dåligt ekonomiskt. De ekonomiska problemen är ännu större bland sjukhusen. I tankesmedjan ECEPR:s nyutkomna rapport om förluster i välfärden summeras de sammanlagda underskotten 2014 för de 19 undersökta sjukhusen till 1,7 miljarder kronor. Det sammanlagda resultatet 2012-2014 för det sjukhus som hade sämst resultat, Akademiska sjukhuset i Uppsala, var minus 732 miljoner kronor. Region Skåne var inte med i undersökningen, men som jämförelse kan nämnas att Skånes universitetssjukvård, SUS, 2012-2014 hade ett samlat resultat på minus 464 miljoner kronor. SUS prognos för 2016 är på omkring minus 450 miljoner kronor.

Samtidigt visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv bland nordiska akutsjukhus att ”Sverige har genomgående den lägsta produktiviteten, medan de finländska sjukhusen uppvisar bäst resultat”. Problemet i den svenska hälso- och sjukvården är inte främst brist på pengar, utan brist på utveckling och fungerande marknadsmekanismer. Om vårdcentralerna och sjukhusen hade skötts mer effektivt och haft en högre produktivitet, som i våra nordiska grannländer, så hade kostnaderna varit lägre och köerna kortare.

Styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet bör se över verksamhetens effektivitet innan det närmast reflexmässiga förslaget om skattehöjningen föreslås. Hela kedjan från sjukvårdsupplysning och egenvård, till primärvård, sjukhusvård och akutsjukvård måste fungera. Det arbetet behöver göras nu och med hjälp av verksamheten.

Ulrika Heindorff, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, andre vice ordf beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård ledamot i regionstyrelsen Region Skåne

Caroline Hedenström, ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnden (M), ledamot i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Region Skåne