Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Missbruksvården behöver både socialtjänst och sjukvård

Nio av tio med missbruksproblem vill helst söka hjälp inom sjukvården, kommenterar Gerhard Larsson oron för förslaget om en stärkt roll för landstingen.

Publicerad: 17 juni 2011, 09:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Efter 30 år med nuvarande lagar och ambitiösa insatser så dominerar ändå problemen missbruksvården och det är hög tid att modernisera den. Företrädare för socialchefer och klientrörelsens paraplyorganisation Rainbow känner dock oro inför mitt förslag om en stärkt roll för landstingen.

Trots att flertalet EU-länder har samordnat huvudmannaskap hos sjukvården så förordar inte jag det. Både socialtjänst och sjukvård ges viktiga roller. Jag klargör också vem som ska göra vad:

Landstingen svarar för tillnyktring, abstinensvård samt medicinsk och psykosocial behandling. Kommunen ger psykosocialt stöd samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Båda arbetar var för sig med rådgivning samt tidig upptäckt och kort intervention.

Om den som behöver behandling även har social problematik så kan båda huvudmännens insatser krävas. Jag bedömer att det kan gälla som mest en fjärdedel av 500 000 personer med beroende. Här innebär lagförslaget också krav på stärkt samarbete.

För majoriteten kan det räcka med landstingsinsatser från husläkaren eller behandling via utbyggd beroende- och psykiatrikompetens. Behovet av en stärkt roll för landstingen verifieras av en färsk studie: Nio av tio med missbruksproblem vill helst söka hjälp inom sjukvården, bara en av tjugo inom socialtjänsten.

Bortåt hälften har även andra psykiska problem. Forskning visar att behandling av samsjuklighet ska ske samtidigt och helst med samma team. Andra kan samordnat behöva både läkemedel och psykosocial behandling.

Det senare är kostsamt, speciellt vid behandlingshem. När utredningen jämfört hur behandlingshem utnyttjas av de 290 kommunerna så förefaller ekonomin ha påverkat att det skiljer mer än fyra gånger. Med 21 landsting som ansvariga för behandling nås en större ekonomisk bärkraft.

Mitt lagförslag erbjuder flexibilitet: kommuner och landsting får överlåta uppgifter sinsemellan. Kommuner med väl utbyggd vård kan fortsätta att bedriva psykosocial behandling. Samtidigt säkerställer det tillgången till behandling i kommuner som i dag inte förmår bära en kvalificerad och differentierad vård.

Missbruk och beroende är en psykiatrisk diagnos. Vid behov av tvångsvård kan i dag lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) användas efter politiskt initiativ i socialnämnden, som också betalar. Men det kan också ges enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och då är det psykiatriinitiativ och finansieras av landstinget.

Våra studier visar att i snitt får knappt 300 personer med missbruk tvångsvård enligt LVM, medan 700–900 av de intagna enligt LPT en viss dag har missbruksproblematik som enda/del av orsak. Statistik visar att LVM-vistelsen är relativt standardiserad medan LPT-tiden är mer individuell och ofta kortare.

Med två parallella lagar – där tillfälligheter och hemvist tycks avgöra om tvångsvård kommer till stånd och då med vilken lag – så skapas rättsosäkerhet.

Både därför och för nå bättre innehåll i vården (inte minst vid samsjuklighet, som är mycket vanligt i denna grupp) så föreslås att all tvångsvård vid psykiatriska diagnoser, inklusive den som motiveras av beroende, samlas i en lag: lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Landstingen blir huvudman. Denna ordning är också den vanliga inom EU.

Förslaget är kopplat till att LPT-vården rustas med ytterligare psykosocial kompetens. Genom att lagen samtidigt ger möjlighet till vård utan samtycke i öppen vård kan tiden för att vara inlåst begränsas, jämfört med dagens LVM.

Jag ser fram emot en bred debatt om alla mina 70 förslag, utifrån vad som är bäst för den enskilde i behov av vård!

Gerhard Larsson, Utredare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News