Med hjälp av nätläkare drivs svensk sjukvård framåt

Den svenska sjukvården är hårt pressad. Läkarnas fackliga företrädare varnar för en kollaps om inte resurserna ökar. Samtidigt visar SKL:s analyser att tillgången på arbetskraft och skattekraft inte motsvarar de kraftigt ökande behoven av välfärdstjänster. De stora resurs- och personalförstärkningar som alla längtar efter kommer inte att komma. Att fortsätta med dagens arbetssätt är helt enkelt inte ett alternativ. Hoppet står delvis till ny teknik och framförallt nya arbetssätt.

Vi representerar två företag som i media går under benämningen nätläkare. Vi är inte identiska, utan skiljer oss åt i arbetssätt och ansats. Vi är dessutom konkurrenter. En sak förenar oss dock: Vi vet att ny teknik och nya arbetssätt är en viktig väg för bättre tillgänglighet, kvalitet och personalförsörjning.

Med teknikens hjälp analyserar, mäter och jämför vi i princip all vår data i förbättringssyfte. Men det är svårt att föra en konstruktiv dialog kring hur tekniken bidrar till en bättre vårdprocess då motsvarande data för analys saknas i den offentliga vården. När det inte går att mäta och jämföra så blir diskussionen oftast bara hypotetisk.

Vi är med och skapar en vård med hög tillgänglighet, dygnet runt. I dag hanterar vi många olika besvär, från urinvägsinfektion och borrelia till psykisk ohälsa. Vårt arbetssätt innebär att personalens kompetens används effektivt och fullt ut. Med teknikens hjälp, genom triage, exspektans och aktivt kvalitetsarbete bidrar våra metoder till ökad kvalitet, exempelvis gällande minskad antibiotikaförskrivning.

Vi skapar också helt nya möjligheter att kontinuerligt följa hur det går för patienterna. Med mätutrustning i hemmet eller med bärbara sensorer kan personer med kroniska sjukdomar få möjligheter till feedback och verktyg att tidigt bromsa försämring. I arbetet med rehabilitering ges patienten stora fördelar genom möjligheten till kontinuerlig uppföljning.

Vi jobbar med utveckling för att kunna agera förebyggande i relation till varje person. Med individspecifik analys utifrån hälsoparametrar och levnadsvanor, och på sikt även DNA, kommer varje person att kunna få råd och stöd för förändrade levnadsvanor i syfte att minska risken för ohälsa. Målet är en vård som kan förutse ökad risk för allt från diabetes 2 och hjärtinfarkt till fall och agera proaktivt på det.

Tillsammans har vi utvecklat idén om digitala vårdmöten och hjälpt över en halv miljon patienter med olika besvär under ett par år. Det är bara början. I en nära framtid finns uppkopplade husapotek, sensorer och AI. Med den hisnande snabba teknikutvecklingen skapas helt nya möjligheter för sjukvården att jobba både med prevention och kroniskt sjuka människor.

Vi är, och avser att fortsätta vara, drivande i utvecklingen av den svenska sjukvården. Vår roll är både utmanande och viktig. För vare sig dagens eller framtidens patienter nöjer sig med det som kännetecknar stora delar av den skickliga men otillgängliga vård vi har i Sverige i dag.

Vi är väl medvetna om att det skrivs en del negativt om digital vård. Visst finns brister, som i all vård och som alltid när ny teknik introduceras. Men efter flera års klinisk verksamhet är vi trygga i vetskapen att digital vård är en viktig del av vården i dag och en ännu större del i framtiden.

Vårt budskap till regering och riksdag är – vänd på perspektiven. Fokusera inte på hur digital vård ska begränsas och passas in, utan se i stället hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt. Ge oss bättre förutsättningar att få ännu större betydelse för folkhälsan, för varje enskild patient och för vårt samhälle.

Daniel Persson, Utvecklingschef Min Doktor

Sarah Wu, Sverigechef Kry