Lösningen på vårdköer stavas lön

Hälso- och sjukvården är den viktigaste frågan för svenska folket under valåret. En Novus-undersökning som Vårdförbundet låtit göra visar att tre av fyra väljare tycker att sjuksköterskor behöver ges klart högre löner för att råda bot på sjuksköterskebristen. En majoritet av svenska folket är till och med beredda att betala mer i skatt om pengarna öronmärks till högre löner för vårdpersonal. Även när vårdyrkena ställs mot andra yrkesgrupper finns ett brett stöd för högre löner till sjuksköterskor. Det är en tydlig signal till våra politiker.

Lönen är arbetsgivarnas absolut viktigaste konkurrens- och rekryteringsmedel – men det används inte. Vårdförbundet inser dock att rekryteringsläget är så ansträngt i dag att det inte räcker med konkurrens mellan arbetsgivare. Vårdförbundets yrkesgrupper måste uppvärderas totalt och staten borde stötta hälso- och sjukvårdens arbetsgivare med en särskild lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Det är inte rimligt att den som specialistutbildat sig får en lönesänkning i sitt nya uppdrag och att stora kvinnodominerade yrkesgrupper inom vården tjänar 31 procent mindre än andra jämförbara yrken. Enligt Konjunkturinstitutet finns det ett reformutrymme på 110 miljarder kronor nästa mandatperiod, då borde staten kunna prioritera att satsa 9 miljarder över en femårsperiod på vårdens viktigaste fråga.

Rekryteringsutmaningen är betydande inom hälso- och sjukvården, samtidigt som efterfrågan på vård ökar. Socialstyrelsen gör bedömningen att efterfrågan på personal är större än tillgången för alla de tio legitimationsyrken som ingår i deras bedömning av personalläget i vården. De ser att bristen varierar över landet, men att den generellt är stor när det gäller exempelvis grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, samt barnmorskor. Då duger det inte att det skiljer så mycket som 31 procent i bruttolön mellan en barnmorska och en civilingenjör över ett yrkesliv.

Vårdförbundet uppskattar att antalet sjuksköterskor behöver öka med 45 000 till år 2030 för att klara välfärden. Den politiker som vill korta vårdköer och öppna vårdplatser kommer inte lyckas utan de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar. Vårdförbundets målmedvetna arbete med lönefrågan har gett resultat långt över industrisektorns löneökningar. Vår lönestatistik 2017 för kommuner och landsting visar på en individuell löneutveckling på 3,93 procent i snitt, att jämföra med det så kallade industrimärket på 2,2 procent. Men det är fortfarande långt kvar tills våra medlemmar är rätt värderade utifrån utbildningsnivå, yrkenas svårighetsgrad och ansvar. Brist på personal kostar samhället i form av vårdköer, vårdskador och utslitna medarbetare. Det senaste exemplet vi kunnat läsa om är Danderyds sjukhus, men det finns liknande exempel över hela landet.

Arbetsgivarna uppger också att de har svårt att behålla erfaren personal, men då måste de också värdera erfarenhet. Vår lönestatistik visar att lönespridningen har minskat mellan 2016 och 2017 – från 40,8 till 39,8 procent. Om det krävs att man byter arbetsgivare för att få upp sin lön och förbättra sina arbetsvillkor, då kommer fler att byta eller lämna yrket helt. Det är inte svårare än så.

Vårdförbundet vill se en snabbare löneökningstakt framöver, för att det är vad som krävs för att klara kompetensförsörjningen i vården och patientsäkerheten.

Det är valets viktigaste fråga.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet