Sjukvård
Låt landstingen slippa kontanter!
Kontanthanteringen kostar samhället enorma summor årligen, samt ökar rånrisker på utsatta positioner, men lagstiftningen tillåter inte den offentliga sektorn att hänga med i digitaliseringen. Låt oss skippa kontanterna och övergå till kortbetalning och faktura, skriver Nina Lagh, moderat oppositionslandstingsråd.
Publicerad: 14 december 2016, 09:36
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Foto: Colourbox
E-hälsosatsningar är ett måste om hälso- och sjukvården ska klara av sitt framtida uppdrag och kunna erbjuda högkvalitativ vård till alla. Ett utökande av digitala lösningar ökar patientens inflytande och insyn i sin vårdsituation, medför att vårdpersonalen kan fokusera på rätt arbetsuppgifter och underlättar vardagen för såväl patient som professioner. I en tid där hela samhället digitaliseras måste sjukvården hänga med. Framtidens patient kommer ställa höga krav på tillgänglighet, att exempelvis kunna boka sina besök på nätet, och betala direkt i mobilen eller att följa remisser digitalt.
Den digitala utvecklingen på banker har pågått länge och kunderna får sköta fler och fler ärenden digitalt. Utveckling av mobilt bank-id och andra legitimeringsmetoder gör att bankerna kan känna kundsäkerhet digitalt. Bankerna har också mer eller mindre slutat hantera kontanter på sina bankkontor. Idag kan vi även se att restauranger och butiker väljer att inte hantera kontanter. Vi vet att hanteringen både är kostsam och osäker. Ändå är sjukvården fortfarande bunden av lagstiftningen att hantera kontanter. Trots att samhället och även sjukvården har ett automatiserat system där faktura är normen, exempelvis vid vårddygn.
Lagen säger att du som patient i Svensk sjukvård alltid ska kunna välja att kunna betala kontant för vård. Trots det tillfrågas du aldrig vid utskrivning från sjukhus hur du vill betala dina vårddygn utan det skickas per automatik en eller flera fakturor till patientens hemadress.
Lagstiftningen tillåter inte den offentliga sektorn att hänga med i digitaliseringen. Landstinget i Kronoberg fälldes 2013 för att de beslutat att endast hantera kontanter på två vårdenheter i länet. Kammarrätten, förvaltningsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen kom samtliga kommit fram till samma slutsats. Betalningsmedlen sedlar och mynt har getts en särställning i lagen på grund av sin stora betydelse för allmänheten, konstaterar domen, och därmed tvingas landstinget att ta emot kontanter på alla vårdenheter.
Kontanthanteringen kostar samhället enorma summor årligen, samt ökar rånrisker på utsatta positioner. Därför vore en rimlig utveckling att tillåta endast kort eller fakturabetalning även i offentlig sektor. Konsultbolaget McKinsey har på eget initiativ gjort en rapport om värdet av digital teknik i vården i Sverige.
TIPS: Läs Dagens Samhälle i appen - mer info om hur du laddar ned nya appen här!
Enligt bolagets beräkningar skulle Sverige kunna spara 180 miljarder kronor årligen från år 2025 genom att effektivisera vården genom olika digitala lösningar. Det är 25 procent av den uppskattade kostnaden för hälso- och sjukvården det året. I rapporten lyfts 14 områden fram som kan leda till besparingar. De är bland annan distansövervakning av patienter, integrerade journalsystem, videokonsultationer, tidsbokning via internet samt egendiagnos och rådgivning.
Det är viktigt att alla partier förstår innebörden av den digitala utvecklingen för sjukvården, och föreslår ny lagstiftning för att minska kostnader, och byråkrati i vården.
Nina Lagh, oppositionsråd (M) Landstinget i Uppsala län
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.