Låt inte turbulensen drabba svensk life science

AstraZenecas nedläggning i Södertälje satte i gång en intensiv debatt om Sveriges attraktionskraft i den globala life science-branschen. Vasco Advisers har tagit fram en rapport som visar att denna händelse dock utgör en isolerad företeelse på en mycket turbulent global life science-marknad. De senaste två åren har ett stort antal affärer, företagsförvärv och rationaliseringar genomförts och trenden har förstärkts under 2014.

De globala bolagen effektiviserar både produktion och forskning och utveckling (FoU). Sedan 2008 har den globala läkemedelsbranschen förflyttat eller rationaliserat bort mer än 200 000 tjänster. Både inom FoU och produktion har tjänster flyttats till lågkostnadsländer och till länder med stark ekonomisk utveckling, så kallade emerging markets.

Men tjänster har även flyttats till prioriterade områden som Cambridge i Storbritannien och Boston i USA. Dessa förändringar sker nu, samtidigt som Sverige tappar i globala marknadsandelar inom life science. Det vore olyckligt om den pågående regeringskrisen leder till att angelägna satsningar på life science skjuts på framtiden.

Åtgärderna är life science-industrins reaktion på förändringar i omvärlden som sker nu. Drivkrafterna bakom de betydande förändringarna hos läkemedelsbolagen är framförallt av två slag och syftar till bättre kostnadseffektivitet:

1. Pressa kostnaderna för att matcha marknadens betalningsvilja.
2. Öka innovationen och på så sätt hitta nya källor till intäkter och tillväxt.

Flertalet europeiska länder agerar nu för att öka sin konkurrenskraft inom life science, förstärka innovationsklimatet och därmed stimulera till investeringar för att behålla forskning, utveckling och produktion i sina länder. Det handlar om åtgärder som kan stimulera samverkan mellan sjukvård och life science-industri samt förbättra skattesituationen för innovativa bolag.

Sverige ligger i topp i internationella jämförelser av innovationsklimat, men vår andel av europeisk life science-industri sjunker. Under tiden som Europas länder stimulerar innovation är frågan vad Sverige behöver göra för att skapa ett topprankat innovationsklimat även inom life science. Sverige erbjuder till exempel ett mindre attraktivt skatteklimat för FoU-tunga bolag i förhållande till många länder i Europa. Sverige, Tyskland och Italien är några av de få västeuropeiska länder som inte erbjuder skatteavdrag för FoU-kostnader.

Det finns dock en rad konkreta åtgärder som kan vidtas för att vända denna utveckling, givet att detta sker snart. De åtgärder som alliansregeringen vidtog inom life science var mycket bra och angelägna. Problemet var de reformer som inte genomfördes: fokus låg på forskning, inte på samverkan med sjukvården och life science-branschen.

För att Sverige skall kunna bibehålla och utveckla en life science-industri som skapar framtidens välstånd och välfärd behöver en nationell strategi för området tas fram. Utmaningarna är kända, likaså ett antal möjliga konkreta åtgärder. Risken nu är att arbetet inte kommer i gång på grund av den politiska turbulensen.

Regeringen borde ta initiativ till att formulera en nationell strategi, i bred överenskommelse, så att strategin kan överleva oberoende av valresultatet i mars. Det kommer att krävas samförstånd inom politiken framöver – och life science är ett tillväxtområde som borde vara okontroversiellt, och därför lämpa sig bra för breda lösningar.

Fotnot: Här finns hela rapporten Sveriges globala konkurrenskraft inom life science.

Patric Källman, senior partner och strategisk rådgivare på sjukvårdsmarknaden, Vasco Advisers