Sjukvård
Låt behoven istället för plånboken styra psykoterapin
Möjligheten till psykoterapi hos en legitimerad psykoterapeut inom den offentliga vården är hårt beskuren samtidigt som antalet sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser ökar. En utökad möjlighet till psykoterapi inom ramen för högkostnadsskyddet skulle förbättra den psykiska hälsan och ge en rättvisare vård.
Publicerad: 10 oktober 2013, 07:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
I dag, torsdagen den 10 oktober på FN:s världsdag för psykisk hälsa, vill S:t Lukas rikta uppmärksamhet mot att det i Sverige är både dyrt och svårt att få psykoterapi eller annan samtalsbehandling.
S:t Lukas föreslår att psykoterapi hos legitimerade psykoterapeuter ska omfattas av högkostnadsskyddet i betydligt högre utsträckning än i dag. Möjligheten till psykoterapi hos legitimerad psykoterapeut inom den offentliga vården är i dag hårt beskuren. När det gäller privatpraktiserande sjukvårdsspecialister finns avtal mellan landstingen och till exempel läkare, sjukgymnaster och logopeder. I dessa fall betalar patienten en mindre del av kostnaden, medan landstinget står för resten. Liknande avtal med psykoterapeuter är ytterst sällsynta.
Antalet sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser ökar. Sjukskrivningstiden blir ofta längre, och det är vanligt med återkommande sjukskrivningar. I en aktuell rapport till regeringen visar Försäkringskassan att antalet nya sjukfall med psykiatriska diagnoser har ökat under perioden 2009 – 2012. År 2012 stod psykiatriska diagnoser för en fjärdedel av kvinnornas sjukfall. Andelen för män var 17,5 procent.
I årets budgetproposition säger regeringen att ”personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa”. Vi är inte där än. Framför allt är det dyrt att få hjälp.
En stor och ökande grupp människor vänder sig till någon av S:t Lukas 48 psykoterapimottagningar över hela landet. De lyckligt lottade får sin terapi betald av arbetsgivaren eller ett försäkringsbolag. Några kommer till oss via primärvården och betalar då hundra kronor per besök. I dessa fall är det vårdcentralen som i förväg avgör hur många terapitimmar patienten får, inte patientens behov och den behandlande psykoterapeuten. För det mesta handlar det om fem samtalstimmar, i vissa fall tio. Därefter måste patienten betala ur egen ficka.
De flesta har inte råd med terapitimmar som kan kosta upp emot tusen kronor. I vissa fall försöker S:t Lukas subventionera behandlingen. Då prioriteras låginkomsttagare, till exempel unga vuxna och föräldrar med små barn, men våra ekonomiska medel räcker långt ifrån till alla som skulle behöva, ens i de utsatta grupperna.
Utökad möjlighet till psykoterapi inom ramen för högkostnadsskyddet skulle både förbättra den psykiska hälsan, förebygga sjukskrivningar och sjukhusvistelser samt ge en rättvisare vård. S:t Lukas anser att var och en ska få hjälp utifrån sina behov och inte utifrån plånboken.
Karin Örndahl, ordförande S:t Lukas Stockholm
Marianne Lindell-Fjæstad, verksamhetschef S:t Lukas Stockholm
Lennart Arlinger, ordförande S:t Lukas Mälaröarna-Västerort
David Gustafsson, verksamhetschef S:t Lukas Mälaröarna-Västerort
Karin Carlquist, vice ordförande S:t Lukas Järfälla
Anne Magnusson, verksamhetschef S:t Lukas Järfälla
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.