Läkemedelsbranschen på väg att överge Europa

I rask takt ser vi hur läkemedelsforskningen och produktionen, till följd av år av politiska misslyckanden, drivs bort från Europa till USA, Kina och andra länder.

Detta gäller inte minst inom det veterinärmedicinska området, där väldigt få nya, godkända läkemedel ser dagens ljus – något som hotar inte bara djurens välbefinnande utan även hela folkhälsan.

En ny EU-lag om veterinärmedicin, som Europaparlamentets miljö- och folkhälsoutskott ska rösta om den 17 februari, kan bidra till att vända utvecklingen.

Dagens situation medför stora risker. Varje år beräknas läkemedelsresistenta infektioner leda till minst 25 000 dödsfall i Europa, något som kostar samhället 1,5 miljarder euro årligen i form av hälso- och sjukvårdskostnader samt produktivitetsbortfall.

Det råder en akut brist på moderna veterinära läkemedel, något som särskilt drabbat ett litet land som Sverige.

Om inget görs ökar spridningen av farliga sjukdomar från djur till människor och risken för att utsättas för resistenta bakterier.

Det finns en lösning: Genom att uppmuntra och underlätta för forskning och utveckling i Europa kan vi öka tillgången på nya, effektiva läkemedel. Samtidigt måste vi skapa skarpa regler om hur läkemedlen, framför allt antibiotika, får användas.

Den veterinära läkemedelsindustrin i Europa har en årlig försäljning på nära 5 miljarder euro, och sysselsätter nästan 15 000 personer.

Inom den generiska industrin är många verksamma aktörer små eller mellanstora företag.

Den veterinärmedicinska sektorn omfattar dock en mängd olika djurslag, vilket gör marknaden mycket fragmenterad och kräver stora investeringar för att få fram godkända läkemedel.

Det krävs därför ett regelverk som minskar regelbördan och uppmuntrar till forskning och utveckling.

Det är ett sådant regelverk som jag varit med och förhandlat om när det gäller den nya EU-lagen om veterinärmedicin.

I mitt arbete med denna lag har jag särskilt uppmärksammat problemet med antibiotikaresistensen.

Där har jag läkemedelsbranschen på min sida, för den vill förstås inte att de läkemedel som de investerat så mycket i en dag plötsligt slutar fungera.

Däremot finns det kollegor som inte riktigt verkar vilja ta detta problem på allvar, och andra som tvärtom går lite för långt i sin iver att förbättra världen.

För dem handlar det bara om att minska användningen av läkemedel och de skräms av tanken på att nya läkemedel skulle utvecklas.

Till de sistnämnda hör den gröna gruppen, något som blev uppenbart när vi diskuterade onlineförsäljning av veterinärmediciner.

De gröna ingick då en ohelig allians med representanter för den franska Nationella Fronten, i syfte att bromsa internetförsäljningen.

Målet är att ”så lite som möjligt” av veterinärmediciner ska finnas tillgängligt online. För mig, och flera av mina kollegor, är detta att slåss mot väderkvarnar.

Ett förbud skulle bara leda till att läkemedlen, precis som i dag, utan tillräcklig spårbarhet beställs per telefon – eller fax!

Som jag ser det är problemet inte hur medicinerna distribueras, utan hur de förskrivs och används. Och där är det viktigt att vara stenhård.

Vi kan inte tillåta att läkemedelsbranchen flyttar från Europa.

Det är nödvändigt både för Sverige och Europa att vi kan skapa villkor för att innovativa lösningar kan ge oss nya och bättre läkemedel för att behandla och förebygga sjukdomar hos både människor och djur samtidigt som vi bättre kan skydda miljön.

Att bromsa den tekniska utvecklingen är därför ett skott i foten.

Internet är inte bara en fluga. Jag hoppas att de flesta av mina kollegor vid utskottets omröstning kommer att hålla med mig om att brevduvor och röksignaler hör till det förgångna.

Och att en aktie i läkemedelsindustrin borde ge bättre avkastning än en aktie i faxtillverkningsbranschen.

Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker Liberalerna (L)