Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Lagbrist skadar tandvårdsforskningen

Tänderna och munhygienen påverkar vår hälsa och livskvalitet. Men trots att kostnaden för tandvården överstiger 20 miljarder kr är forskningen inom detta område gravt eftersatt. Därför krävs både en rejäl satsning och en ändring av tandvårdslagen.

Publicerad: 21 oktober 2011, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Tandvård

Tänderna och munhygien påverkar vår hälsa, allmäntillstånd och livskvalitet. Det finns också ett tydligt samband mellan tandhälsa och andra sjukdomar. Men tyvärr är forskning och utveckling om odontologin - läran om tänderna och deras sjukdomar - mycket eftersatt. Det är mycket allvarligt, då bristande kunskap riskerar människors hälsa och välbefinnande.

Den totala kostnaden för tandvården uppgår idag till 21, 8 miljarder kronor (2010). Det motsvarar totalt 7 procent av den totala kostnaden för tandvård, hälso- och sjukvården tillsammans. Men odontologisk forskning har bara tillgång till en liten del av forskningsanslagen för sektorn.

Vi vet att en god tandhälsa medför många vinster för såväl samhälle som individer. Ändå har tandvården hamnat på undantag när det talas om folkhälsa, forskning och utveckling. Vi i Stockholms läns landsting vill förändra detta och vidtar flera åtgärder för att stärka utvecklingen av den odontologiska forskningen, och kräver att staten ska göra det samma.

För det är i grunden staten som måste ta ansvar för att säkra tillförseln av de medel som behövs för att stimulera den odontologiska forskningen. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att forskningen skrivs in i tandvårdslagen på samma sätt som anges i hälso- och sjukvårdslagen. I Hälso- och sjukvårdslagen står att landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete och i den omfattning som behövs samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. Det är vår uppfattning att en liknande skrivning i tandvårdslagen är nödvändig för att säkra en långsiktig finansiering inom detta forskningsområde.

Vi lever allt längre, och fler har kvar sina egna tänder, ofta i kombination med fasta proteser, i hög ålder. Detta ställer äldrevården inför nya utmaningar, när munvården kräver mer omvårdnad än den forna tidens löständer. Med en tilltagande ålder kommer också ofta omfattande munvårdsbehov och nya typer av orala sjukdomar.

Med anledning av den nya befolkningsstrukturen, samt invandring som delvis ändrat vårdpanoramat, har det uppstått ett stort behov av odontologisk forskning – inte minst vad gäller äldres munhälsa. Men istället för att möta utvecklingen har de faktiska resurserna för odontologisk forskning minskat dramatiskt. Det gäller såväl i landet i stort som i Stockholms län.

Det var mot bakgrund mot denna situation landstinget tillsatte en utredning om förutsättningarna för den odontologiska forskningen i Stockholms län. Utredningen visar att det finns behov av ökad forskning och föreslår en kraftig forskningsinsats, där akademin och tandvården tillsammans utvecklar ett samarbete i genomförandet av kliniska studier.

I likhet med de slutsatser som presenteras i utredningen anser vi anser att det behövs krafttag för att återigen få fart på forskning och utbildning inom tandvård. Vi är övertygade om att ökade satsningar på detta område är en förutsättning för utvecklingen av nya metoder och material – något som behövs för att möta de växande behoven och fylla i de kunskapsluckor som idag existerar. Det gäller exempelvis inom endodontin – det vill säga rotfyllningar - där det idag saknas vetenskapligt underlag för att kunna bedöma om något material eller någon metod för rotfyllning ger bättre behandlingsresultat än något annat. Det saknas också tillräcklig kunskap om risker och biverkningar av olika implantat.

Tillsammans kan vi med privata tandvårdsföretag, Folktandvården, universitet och sjukhusen kan vi utveckla den kliniska tandvårdsforskningen. Som ett led för detta har vi även tillgängliggjort de så kallade ALF-medlen så att dessa även blir tillgängliga inom tandvården. ALF-medel syftar till avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Tänderna är och måste ses som en del av kroppen. Därför bör också tandhälsan ha en självklar roll i forskningssammanhang. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna möta dagens och framtidens behov av en god tandhälsa för hela befolkningen genom hela livet.

Catrin Mattsson mfl, Landstingspolitiker (C), Stockholm

Stig Nyman, äldre- och forskningslandstingsråd (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Tandvård

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev