Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Kränkande krav på vårdpersonalen inte okej

I mötet med sjukvården framförs emellanåt önskemål eller krav på att få välja behandlare. Ibland sker detta på ett kränkande, diskriminerande eller rent av hotfullt sätt, vilket är oacceptabelt. Det menar Region Jönköping som har tagit fram riktlinjer för dessa situationer.

Publicerad: 24 november 2016, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att patienter vägrar att bli undersökta eller behandlas av vårdpersonal av ettdera könet, eller med hänvisning till etnicitet eller sexuell läggning, är inte okej, anser REgion Jönköping. \

Foto: Ulf Palm, TT


Att patienter med återkommande och långvariga vårdbehov har önskemål att få träffa en specifik behandlare är naturligt. Samtidigt är det varken ovanligt eller särskilt dramatiskt att det ibland blir aktuellt att byta. Det kan bero på att det krävs en annan kompetens, men också på att kommunikationen mellan patient och behandlare brister. Hälso- och sjukvården hanterar oftast den typen av behov och önskemål på ett pragmatiskt sätt utifrån de resurser som finns att tillgå. Att patienter kategoriskt vägrar att bli undersökta eller behandlas av vårdpersonal av ettdera könet, eller med hänvisning till etnicitet eller sexuell läggning, är däremot inte acceptabelt.

Att Region Jönköpings län nu har uppmärksammat frågan och tagit fram riktlinjer har flera skäl. I regionens etikråd har vi under en följd av år nåtts av berättelser som lyfter fram utsatta individer eller kategorier av vårdpersonal.

Vi har lärt oss att den drabbades hela arbetslag påverkas, men också att det kan vara stressande att bli positivt särbehandlad. Vi har även via nationella kontakter fått bekräftelse på att fenomenet är relativt vanligt och att det saknas vägledning.

Riktlinjerna behövs för att medarbetarna ska veta vad som gäller. Vi upptäckte tidigt i processen att det fanns ett behov av att förtydliga hur gällande lagstiftning ska tolkas och tillämpas när det gäller patienters rättigheter. Patientlagen betonar delaktighet och medbestämmande, men hur långt sträcker sig rätten att välja utförare av vård? Var går gränsen mellan diskriminering och ohövlighet och hur mycket måste jag som behandlare tåla?

Vår strävan har varit att vårdpersonalen inte ska behöva tveka om juridiken och hur de ska agera. Samtidigt har vi betonat att det i varje situation krävs en balanserad bedömning. Steg ett är alltid att lyssna in vad som ligger bakom patientens krav eller agerande.

När patienten diskriminerar eller kränker – råd i kortform:

■ Lyssna efter orsak.

■ Reagera tydligt.

■ I undantagsfall – byt vårdpersonal.

■ Hänvisa till annan vårdgivare.

■ Avvisa patienten.

För att vårdpersonal ska kunna utföra ett bra arbete måste de kunna känna sig trygga och säkra på sin arbetsplats. I riktlinjerna betonar vi det förebyggande och långsiktiga arbetsmiljöarbetet, där man gemensamt på en arbetsplats identifierar risker och säkrar rutiner. Riktlinjerna innehåller även konkreta råd för hur man ska agera i mötet med patienter och närstående, och hur stödet till den som drabbas av kränkning eller diskriminering ska utformas. Riktlinjerna är därmed också ett sätt att visa att regionen som arbetsgivare tar ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö.

Det har också varit viktigt för oss att formulera ett samstämmigt och tydligt externt budskap till patienter och invånare. Regionen klargör på 1177 Vårdguiden att den etiska principen om människors lika värde ställer ömsesidiga krav på respekt och ett värdigt bemötande. Liksom patienter och närstående har rätt att bli bemötta på ett professionellt och värdigt sätt gäller även det omvända, det vill säga att patienter och närstående måste visa vårdpersonalen respekt. Våra patienter och invånare ska kunna känna trygghet i att vårdpersonalen har den kompetens och erfarenhet som krävs för att ge god och säker vård utifrån medicinskt bedömda vårdbehov. De måste samtidigt vara beredda på att i en vårdsituation möta en personalstyrka som kännetecknas av mångfald.

I riktlinjerna klargörs att:

■ Hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten och närstående.

■ Vårdpersonalen ansvarar för att välja de vårdalternativ som ur medicinsk och etisk synvinkel bäst tillgodoser patientens behov.

■ Uppfattningar eller egenintressen hos närstående eller andra får inte påverka vårdpersonalens beslut.

■ Vården genomförs med de resurser som finns att tillgå.

■ Patienten har alltid rätt att tacka nej till erbjuden vård och söka vård någon annanstans.

■ En patient som vägrar att bli behandlad av en viss behandlare anses tacka nej till erbjuden vård och kan avvisas.

Riktlinjerna, som har fått beteckningen ”Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården”, har vuxit fram i bred samverkan. Arbetet med att göra dem kända och efterlevda har nyligen påbörjats, men vi har redan fått bekräftelse på att de ger stöd i det dagliga arbetet. Medarbetare kan lättare säga ifrån och de kan få sina chefers stöd i att göra det.

– Vi har blivit starkare och vet vad vi kan ställa upp på och inte. Det innebär att det är enklare att säga nej till orimliga krav på byte av personal, säger cheferna på två av länets vårdcentraler.

Inom Region Jönköpings län välkomnar vi efterföljare i andra landsting och regioner.

Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet & samordnare andlig vård, Region Jönköpings län

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News