Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

”Kommuner, ta ert ansvar för de anhöriga!”

Kommunerna ska, enligt socialtjänstlagen, erbjuda stöd för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. I praktiken hänger hjälpen ofta på hur mycket den anhöriga själv orkar strida för att få den. Frustrerade, upprörda och slutkörda anhöriga är vardagsmat för oss på Attention.

Publicerad: 7 oktober 2016, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kostnaderna för det bristande stödet till anhöriga till personer med psykisk ohälsa är, enligt debattören, skyhöga

Foto: TRONS


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsaAnhörigvårdKommuner

Den här veckan är det den nationella anhörigveckan.

I spåret av TV-serien Djävulsdansen har vi äntligen fått en bred diskussion om det bristande stödet till anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Intresset och förståelsen för de anhörigas behov har hittills varit lågt hos dem som för länge sedan borde ha gjort något.

Riksrevisionen visade redan för ett par år sedan att staten inte förmått kommunerna att göra tillräckliga insatser för att ge stöd till anhöriga, trots riktade medel till just det. Den bilden stämmer väl överens med Attentions erfarenheter. Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen erbjuda stöd till anhöriga, men via våra egna undersökningar och medlemskontakter vet vi att stödet till föräldrar, syskon och andra anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har stora brister.

Frustrerade, upprörda och slutkörda anhöriga är vardagsmat inom Attention. Stödet till den familjemedlem som behöver hjälp hänger ofta på att de anhöriga själva orkar strida för det. Många kämpar hårt för att få tillgång till det stöd som behövs. Dessutom fortsätter många att lägga ner mycket tid och energi även efter att insatserna blivit beviljade, för att samordna och få insatserna att fungera. Föräldrarna beskriver en stark ensamhet och utsatthet i sitt engagemang för barnets tillvaro och framtid.

Den situation som familjen hamnar i leder till stress, begränsade möjligheter att arbeta, egen ohälsa och långa sjukskrivningar. Ekonomin drabbas och påfrestningarna på familjen leder till sämre relationer till släkt och vänner. Separationer är vanligare bland föräldrar till barn med NPF-diagnoser.

Kostnaderna för denna försumlighet är skyhöga. Om vi bara tar hänsyn till inkomstbortfall och kostnader för försörjningsstöd och vård för denna stora grupp hamnar vi inte på miljoner, utan på miljardbelopp. Problemet är inte begränsat till våra medlemsgrupper utan är likartat för andra närliggande förbund. Med andra ord talar vi om ett samhällsproblem som det är hög tid att åtgärda. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att göra något.

Bland de åtgärder som behövs prioriterar vi:

■ Att rätt insatser sätts in i tid för den som har funktionsnedsättningen, så att anhöriga slipper strida eller själva fungera som assistenter, samordnare och vårdare.
■ Ett nytt synsätt bland myndigheter, vård- och omsorgspersonal, där anhörigas behov erkänns och tillgodoses.
■ Att familjerna får komma till tals och att man väger in de anhörigas kunskap när man fattar beslut.
■ Flexibla och individuellt utformade insatser riktade till anhöriga, som ger den hjälp som de anhöriga själva efterfrågar.

Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention

Riksförbundet Attention

En intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörningar.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev