Sjukvård
Kommersiella aktörer har tagit över alkoholpolitiken
Samtidigt som många andra länder stärker och inför regleringar så försvagas den svenska alkoholpolitiken. Vinnarna är aktörerna med vinstintresse i fokus, förlorarna är Sveriges befolkning. Alkoglassen är det senaste beviset, skriver IOGT-NTO:s ordförande.
Publicerad: 12 november 2015, 09:58
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Regeringen säger sig värna en restriktiv alkoholpolitik, men restriktionerna har över tid urholkats till den grad att det enbart blir tomma ord. Foto: Bosse Johansson
”Jag hävdar att branschen de facto redan är avreglerad”. Det sa Robert Henrysson, ny delägare och marknadschef på nätvinsbolaget Winefinder till e-handel.se i augusti i år. Det han pratar om är Sveriges detaljhandelsmonopol för alkohol.
Inom alkoholpolitiken var den förra regeringen handlingsförlamad medan den nuvarande regeringen snarare verkar uttröttad. Samtidigt har hungriga kommersiella krafter bidragit till en utveckling från en politik med folkhälsa i fokus till en tävling där aktörer med privata vinstintressen letar luckor i lagstiftningen.
Konsekvenserna ser vi i allt från alkoglass i matkassen till gårdar som både metaforiskt och praktiskt rundar den svenska lagstiftningen genom att exportera sina viner till Danmark för att sedan importera dem igen till en egen butik i Stockholm.
Regeringen säger sig värna en restriktiv alkoholpolitik, men restriktionerna har över tid urholkats till den grad att det enbart blir tomma ord.
När regeringen inte agerar är den faktiska effekten att de monterar ner en politik som räddat liv och som gjort Sverige till ett internationellt föredöme. Skattehöjningar på alkohol släpar efter, alkoholreklamen ökar till nya rekordnivåer och de aktörer som säljer alkohol på nätet blir allt fler och aggressivare.
Det senaste exemplet, alkoglass, stoppades tillfälligt, men varken av lagstiftning eller av Folkhälsomyndigheten, utan av en uppretad allmänhet. Motiveringen från Folkhälsomyndigheten bestod av att glassen inte kan räknas som en alkoholdryck då den är fryst.
Nu finns den ute till försäljning igen och myndigheten står passiva baserat på temperaturen på varan. Det är imponerande av Folkhälsomyndigheten att lyckas med både höjden av fyrkantighet och samtidigt nå bottenpunkten i sitt ansvar att utöva tillsyn på alkoholområdet.
I Europa dricker vi mest i världen och i WHO:s nysläppta ”European health report” pekas alkoholkonsumtion ut som ett misslyckat område. Ett stort antal länder inom Europa stärker därför sin alkoholpolitik i takt med en ökad insikt om att politiken spelar roll.
Både för enskilda individers förutsättningar likväl som för samhällsekonomin. De regleringar som WHO, och även OECD, föreslår för att minska de kostnader och sociala problem som alkoholen orsakar är samma regleringar som Sverige var bland de tidigaste att införa – begränsad tillgänglighet, prisregleringar och hårda restriktioner för marknadsföring.
Samtidigt som många andra länder stärker och inför de här regleringarna så försvagas den svenska alkoholpolitiken. Vinnarna är aktörerna med vinstintresse i fokus, förlorarna är Sveriges befolkning genom en försämrad folkhälsa och ökade ekonomiska kostnader.
För varje dag blir glappet mellan lagstiftarnas syfte med alkohollagstiftningen och verkligheten allt större.
Att agera mot näthandeln av alkohol är en viktig prioritering för att återfå kontrollen över alkoholpolitiken. Regeringen har aviserat att de ska agera i frågan i dag när utslaget i EU-domstolen gällande ett finskt fall släpps.
Vi har höga förväntningar på ett kraftfullt agerande. De villkor vi har från EU för att bedriva ett detaljhandelsmonopol för alkohol är bland annat att det ska vara konsekvent, icke-diskriminerande och bygga på folkhälsopolitiska grunder.
Det är inte konsekvent att säga att vi har ett monopol på detaljhandeln med alkohol samtidigt som det för varje år blir fler och fler näthandelsaktörer som bedriver och riktar sin verksamhet i och mot Sverige.
Det är heller inte rimligt att säga att alkoholpolitiken utgår från folkhälsan när alkoglassar säljs på nätet eller när alkoholreklamen har fördubblats på fem år.
Vem är det som har kontrollen över och beslutar om vår svenska alkoholpolitik? Är det de politiker vi röstat fram för att företräda svenska folket, eller är det kommersiella aktörer som sätter vinstmarginaler före folkhälsa?
Vad svaret blir på den frågan är upp till regeringen att avgöra. Winefinder och övriga alkoholindustrins vision är enkel att förstå, men vilken vision har regeringen?
Johnny Mostacero, förbundsordförande, IOGT-NTO
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.